Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den allmänna värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ALLMÄNNA VÄRNPLIKTEN.
45
batten, men gaf sin röst för det Abelinska förslaget till
allmän värnplikt med bibehållande och utveckling af
indelningsvärket. Detta förslag, som föll, sprängde den 1869
väsentligen på grundvalen af Hedins »brefprogram» bildade
» Vänstern» i andra kammaren. Och Hedin och Mankell
skildes åt för långa tider. Den senare understödde i
likhet med bänkkamraten A. W. Dufwa landtmannapartiets
mening, att försvarsfrågan skulle lösas i samband med
grundskatternas afskrifning. När sedan denna kompromiss
mellan försvars- och grundskattefrågorna 1873 på allvar
grundlades genom riksdagens skrifvelsebeslut, gick äfven
Hedin med därpå, ehuru motvilligt, då han fann vägen
dålig, men insåg, att ingen annan existerade för dem, som
ville uträtta något.
frukten
Under debatten om 1875 års stora förslag
af den utredning, som riksdagens skrifvelse föranledt
tillhörde han icke riksdagen. För att kunna helt ägna
sig åt ledningen af tidningen Aftonbladet, som han
öfvertagit hösten 1874, hade han lämnat sin plats i andra
kammaren. Men i Aftonbladet, med hvars föregående hållning
i värnpliktsfrågan han genast bröt, kämpade han,
understödd af sina kamrater från »Värnepliktens vänner»,
däribland särskilt Björlin, af all makt för »krigsförfattningens »
fullständiga ombildning på den allmänna värnpliktens
breda grund. Men det var en fruktlös kamp, ej blott
därför, att tiden icke var mogen, utan minst lika mycket
därför att regeringens förslag hvilket han ännu 1901 med
instämmande af statsministern von Otter betecknade som
det i organisativt hänseende bästa, som någonsin
förelagts riksdagen framkom i sådant skick, att dess öde
från början måste anses beseglat. Det åtföljdes nämligen
icke af något förslag rörande grundskatterna, utan i stället
af ett statsrådsprotokoll, där man inhämtade, att endast
tre af konungens rådgifvare utan förbehåll tillstyrkt
förslagets framläggande, medan en, finansministern, lika
oförbehållsamt motsatt sig detsamma och de sex öfriga
rådgifvarna, såsom Hedin i sin karaktäristik däraf 1892
yttrade, »mer eller mindre utförligt omskrifvit biskop Brasks
korta sentens».
―
――
Våren 1876 lämnade Hedin, på grund af
meningsskiljaktigheter i många stycken med tidningens ägare,
Aftonbladet. Det förut fyllda måttet rågades genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
