Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den allmänna värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ADOLF HEDIN.
sprunget till talet om Hedins »mörka tid». Att hans
allmänna politiska ståndpunkt under denna tid skulle ha
varit att finna på någon annan linje än förut, är icke sant.
Det talet motsäges af riksdagsprotokollen, såsom redan af
föregående kapitel i denna skrift torde framgå. Det
motsäges också af hans 1879-80 utgifna arbete » Allmän
värnplikt och fritt samhällsskick», liksom af hans
värksamsamhet i skatteregleringskommittén 1879-82.
Vid 1878 års riksdag var han en af hufvudtalarna
mot den uppskofspolitik, hvilken landtmannapartiet gjorde
gällande under hänvisning till en framtida lösning af
försvarsfrågan i dess helhet på grundvalen af det förslag, som
i anslutning till Emil Keys reservation 1877 framburits
af 102 landtmannamotionärer. När sedan detta förslag,
byggt på systemet blandad stam och beväring med 90
dagars öfning och på kompromissen i grundskattefrågan,
förelåg till behandling, gaf han det sitt understöd, likväl
med ett par förbehåll, af hvilka det förnämsta afsåg att
förekomma en annars möjlig neutralisering i anslagsväg
af det blifvande beslutet. 1879 talade han emot inställande
med hänsyn till de dyra tiderna af indelta arméns
vapenöfningar. 1880 väckte han motion om och 1881
lyckades han genomdrifva en höjning af anslaget till
skarpskytterörelsen från 30,000 kr. till 50,000 kronor. I
debatten om det härordningsförslag, hvars fall 1880 föranledde,
att ministaren Louis de Geer efterträddes af en ministär
Arvid Posse, deltog icke Hedin.
Det är veterligt, att den senare gjorde en del
älskvärda försök att vinna Hedins bevågenhet för sin
landtmannaministär. Att dessa kol bränts förgäfves, framgick
redan af Hedins elaka fråga vid remissdebatten 1881, om
det var en hufvudpunkt i den nya regeringens program,
att »om vi kasta ut några millioner på fartygsbyggnader,
vi då kunna slippa ifrån en allvarlig tillämpning af den
allmänna värnplikten och nöja oss med ett lösligt
godtköpsförsvar till lands». Så fort han fick tillfälle därtill
afklippte han äfven det af hans vedersakare utspridda
löjliga talet om, att han skulle ha tillärnats plats som
statsministerns sekreterare. När Arvid Posse 1883 fick sitt
härordningsförslag färdigt efter föregången
kommittéutredning, kände sig Hedin också förhindrad att understödja
detta. Att i stället för indelningsvärket sätta en stam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
