Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den sociala frågan och tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALA FRÅGAN OCH TULLSTRIDEN.
61
På tal om Hedins nykterhetsinträssen förtjänar erinras
om, att han helt nyligen tagit initiativ till en rörelse för
beredande af bildande förströelser, sång, musik, uppläsningar,
teaterföreställningar, idrotter, föreläsningar, för att
därigenom draga allmogen från superiet, som nog ofta har
sin förklaring i, att intet annat nöje står till buds.
I sitt ofvan berörda anförande vid behandlingen af
frågan om arbetareförsäkring 1884 anförde han som motiv
därför äfven billigheten att låta till arbetarna i form af
försäkring återgå en del af de nedåt progressiva
konsumtionsskatterna, »som vi icke kunna undvara, intill dess
måhända det stora skattesnille uppstår, som gör något
som världen, den civiliserade ekonomiskt utvecklade
världen ännu icke har sett, nämligen uppfinner en enda skatt
som rättvist träffar hvars och ens skatteförmåga och gifver
staten allt hvad den behöfver». 1885 föreslog han också
att af samtliga de afgifter, som inflyta för rättigheterna
till handel med bränuvin äfvensom af den nettovinst på
rörelsen, som bolag enligt lag är skyldigt afstå, 2/10 skulle
ingå till staten för att af statskontoret förvaltas och
fruktbargöras under namn af arbetareförsäkringsfonden.
Förslaget afslogs. När Jansson i Krakerud m. fl. 1897 väckte
förslag om brännvinsförsäljningsmedlens indragning till
statsvärket och sökte locka arbetareförsäkringens vänner
med, att man då skulle få medel äfven därtill, påpekade
Hedin, att deras förslag, som han bekämpade äfven i
nykterhetens inträsse åtminstone borde det föregås af
lokalt veto, som satte stadskommunerna i tillfälle att
afskudda sig brännvinsförsäljningen icke alls innebar
någon säkerhet för, att ej pängarna i stället skulle komma
att kastas i militarismens ginungagap, och att om hans
förslag 1885 antagits, närmare 14 millioner kronor under de
följande tio åren skulle hafva ingått till
arbetareförsäkringsfonden. Men äfven Krakerudsförslaget afslogs.
Bland reformtankar på skattelagstiftningens område,
som Hedin redan i skatteregleringskommittén af 1879
utvecklade, förtjäna särskilt nämnas, utom förslaget om
främmande trosbekännares befrielse från skatt till
statskyrkan, hvarom i annat sammanhang skall talas, hans
förslag om själfdeklaration, om olika skatt efter den
beskattade inkomstens trygghet, om progressiv skatt och om
upphäfvande af de personliga skatterna, hvarom han sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
