Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLFRÅGAN.
67
faror, skref han 1867, »kunna vi blott visa ett medel
att undgå farorna, men detta medel är osvikligt och
dess namn är: uppfostra folket!» Efter att därpå hafva
framhållit, hur oklart folkundervisningens gammalliberala
modevänner fattat dess ändamål och däraf beroende
innehåll, fortsatte han: frågan är helt enkelt följande: skall
folkskolan vara en statskyrklig inrättning med syftemål att
för prästernas räkning förbereda
konfirmationsundervisningen samt stödja ’den rena lärans’ ofördragsamma och
ljusskygga envälde? Eller skall hon vara någonting
annat, nämligen en skola för grundläggande af medborgerlig
bildning? Först och främst måste man då besluta sig att
utan uppskof göra slut på det prästerliga förmynderskap
öfver folkskolan, som utöfvas af biskopar, domkapitel och
församlingens »herdar». Och vi framhålla såsom ett mål,
hvartill man bör sträfva, att religionsundervisningen må
blifva dels hemmets, dels prästerskapets sak. I afvaktan
härpå fordra vi åtminstone att ’kristendomskunskapen’
får blifva ett läroämne vid sidan af andra i folkskolan i
stället för en tyrann, som nedslår eller undantränger alla
andra. Häraf följer, att den tidsödande och själsdödande
katekesutanläsningen måste alldeles upphöra samt
katekesen ersättas af en kort, enkelt och praktiskt
resonerande religionslärobok enligt samma plan som nutidens
läroböcker i alla andra undervisningsämnen. Då det ej
är möjligt att visa, att det judiska folkets äldre historia
är för bildningen viktigare än kännedomen om vårt eget
folks öden och om världshistorien i det hela, så måste
vidare det rent konstgjorda, af ’prästlisten’ uppfunna
läroämne, som kallas ’biblisk historia’ helt och hållet
försvinna ur skolan och måhända efterträdas af en kort
öfversikt af religionshistorien. Allmän historia bör naturligtvis
där läsas, och i den mån man åt detta viktiga ämne kan
bereda utrymme i folkskolan, få ju lärjungarna där
inhämta kunskap äfven om judarnas öden, liksom om
greker och romare, fransmän och engelsmän, om svenskar,
norrmän och danskar.» Författaren utvecklade vidare,
hvilka ämnen, som borde beredas rum i undervisningen
och nämde däribland särskilt fäderneslandets statskunskap,
erinrande om, att sällskapet »Pro fide et christianismo»
redan 1798 bland läroämnen i folkskolan framhållit »svensk
historia och geografi jämte kännedom om landets produkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
