Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
ADOLF HEDIN.
#
C
i
#
och samhällslagar». Han betonade därjämte, att åt
folkskolans undervisning borde gifvas en mera praktisk
riktning, så att t. ex. lärjungen sattes i stånd att med reda
och sammanhang yttra sina tankar i tal och skrift. Och
han slutade med att i fetstil påminna om, att folkskolan
såsom det stora flertalets skola borde vara det
främsta föremålet för det allmännas omsorger om den
offentliga undervisningen.
1
――
I anslutning till denna åsikt om folkskolans uppgift
gaf han alltifrån början af sin riksdagstid sitt varmaste
och kraftigaste understöd åt alla små och stora förslag,
som syntes honom främja dess frigörelse från rollen som
»bålvärk för en ofördragsam statskyrka och ett ljusskyggt
läseri». Vi ha sett, hur han under sin första riksdag i
utskott och kammare upptog försvaret för Mankells motion
om kristendomsundervisningens skiljande från
folkskolelärarnas kall för att helt eller delvis öfverlämnas åt
prästerna. Och 1890 försvarade han mot Gunnar
Wennerbergs varningar förslaget att indraga elementarlärovärkens
lägsta klass och ställa folkskolan som bottenskola bl. a.
för att tillförsäkra densamma deras inträsse, som förut
sändt sina barn i de tynande smålärovärken. Vid samma
tillfälle varnade Hedin i sin ordning vederbörande för att
taga sig allt för höga tankar om vårt folkskoleväsen
därför att våra paradskolor väckt uppmärksamhet på
utställningarna och därför att man från utlandet gjort sig under-
-rättad om, hur vi ha det liksom man gjort om alla
andra kulturländer. Det är allenast vi, sade han, som
hämta våra föredömen endast från Tyskland. I
sammanhang med yttringarna af Hedins inträsse för
folkundervisningens praktiska läggning, förtjänar nämnas, ehuru
det icke rör folkskolan, att han 1872 föreslog och äfven
lyckades genomdrifva ett anslag till allmogens
undervisning i husslöjd- en af de få frukterna af hans
värksamhet, som han själf än i dag är angelägen om att
bevara i minnet.
6
6
Hedins varma inträsse för folkundervisningen har
icke det minsta inkräktat på hans nit för den högre
undervisningen. Han fann visserligen, att elementarskolan
tillej ringa del tjänade i stället för folkskola, och på
samma gång han arbetade på att förbättra den senare,
öfvertygad om, att genom en naturlig förflyttning af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
