Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Unionsfrågan, skandinavismen och utrikespolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSFRÅGAN, SKANDINAVISMEN OCH UTRIKESPOLITIKEN. 87
undergått en sådan förändring, att utrikesärendena lagts
under det samlade statsrådet.
I detta syfte har han också varit värksam. 1877
föreslog han sådan ändring af §§ 11 och 12 i regeringsformen,
att ministeriella mål skulle komma att handläggas under
samma konstitutionella garantier som andra ärenden och
att konungen icke skulle äga att ingå i underhandlingar
och förbund med främmande makter utan att dessförinnan
hafva hört hela statsrådets mening. Förslaget, som
föranledde konstitutionsutskottet att tillstyrka en halfmesyr, föll.
Men Hedin försäkrade, att han skulle komma att förfäkta
saken, så länge han hade en penna i sin hand och ett
ord på sin tunga». Följande år kom han också igen med
sin motion. Konstitutionsutskottet förnyade sitt förslag i
afseende på underhandlingar och förbund med främmande
makter, men tillstyrkte därjämte enligt motionärens förslag,
att alla meddelanden i ministeriella mål till främmande
makt eller konungens sändebud i utlandet skola utan
afseende å ärendets beskaffenhet ske genom ministern
förutrikesärendena». Härigenom afsåg motionären liksom förut
unionskommittén att förekomma upprepning af sådana
underhandlingar genom »diplomatiska mellanlöpare», som 1855ägt
rum vid tillkomsten af den för Sverge och Norge så
skymfliga novembertraktaten». I den 1885 af riksdagen
slutligt antagna lydelsen af § 11 ingår också denna af
Hedin förordade bestämmelse. För paragrafernas förändring
i öfrigt har däremot Hedin intet ansvar. Tvärtom
bekämpade han den af alla krafter såsom en skenreform, sämre
än ingen reform alls. 1891 sökte han, ehuru förgäfves,
få till stånd ett tillägg till § 12, att i alla aftal (om
afhandlingar och förbund) med främmande makt riksdagens
rätt att dem pröfva skulle uttryckliga fastslås.
I dessa stycken har Hedin således endast delvis
lyckats göra sin mening gällande. Däremot har han haft
så mycket större framgång i sitt arbete på en annan punkt
för vår fredspolitiken framgång, som han själf räknar
till det betydelsefullaste af » det lilla han uträttat». Att
den svenska grundlagen i regeringsformens § 74
innehåller ett uttryckligt stadgande om, att vår krigsmakt
icke får användas annat än till att skydda neutraliteten,
om den vid krig mellan andra makter skulle hotas, och
afvärja ett angrepp, men icke för att underlätta en politik,
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
