Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari 1916 - Till Läsaren, af Adèle Måsbäck - Dyrköpt frihet, af A. M. - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEJ!
Till Läsaren.
Helgdagarna med sin feststämning och sitt stekos äro
förbi, hvardagslifvets evigt enahanda, de tunga oxveckorna,
som gammalt folk på landet kalla närmaste liden efter
Knnts’dagen har åter vidtagit, och de husmödrar som varit
för frikostiga med hushallspängarna ha nu endast »pytt i
pannan». Hej som fått golt humör lill faddergåfva, skulle
gärna dela med sig af glädjehåfvorna, som äro bättre än
»himla mat», men vågar ej riktigt släppa Barabbas lös, »ty
det ar farligt aj, aj man sårar sä lätt sin publik aj, aj». Om
Ni äro unga själar, så ha Ni säkert så här vid årskiftet
fattat många goda föresatser, lycka till all realisera dem. För
mycket, mycket länge sedan brukade också jag pa nyårs-
morgonen besluta mig för all bli en ängla god människa,
men på nyårsdagskvällen, när jag gick lill sängs och
reviderade mina tankar, ord och gärningar under dagens lopp,
insåg jag, alt jag redan hade förvärfvat mig några kruxar i
mitt syndaregister, och uppsköt därför år för år med
förbättringen, men »hvad hinner jag ej om min tid blir lång».
Hej önskar sina annonsörer, vänner och läsare en god
fortsättning på det nya året. Lyssna till hvad Carolus och
Figge ha att meddela och följ vinkarna så handlar Ni klokt,
och jämnar ramtidigt vägen för mig, och den tål verkligen
makadamiseras.
Adéle Måsbäck.
Dyrköpt frihet.
Hon kastade sig af och an i bädden och genomgick i
tankarna om och om igen den där nattens händelser, var hon
verkligen skyldig till sin mans död, var det inte ett slumpens
verk, ett ödesdigert misstag, som hon begått den där hemska
höstnatten. Också nu riste det och ryckte där ute i parkens
gamla ekar och vinden ljöt klagande alldeles som då, skulle
hon evigt plågas af dessa minnen. Hon borrade hufvudet
i kudden och försökte somna, men sömnen kom ej, och med
vidöppna ögon stirrade hon ut i mörkret. Hela hennes lif
gled som ett panorama förbi hennes själs öga. Hon såg sig
som en liten flicka sorglöst glad leka med förvaltarens son,
en vacker hurtig pt>jke, några år äldre än hon själf. Så hade
några år förflutit i ostörd lycka, och alla voro ense om all
Nina Wicknolm var en vacker flicka, och de tillade
vanligen vördnadsfullt, och hon är en rik flicka. Hennes far var
en mångfrestande man, som vid alla lämpliga tillfällen skröt
om, att han genom egen kraft hade arbetat sig upp till
rikedom och anseende. Direktör Wickholm hade som hell
ung begifvit sig till Amerika med det fasta beslutet, att
kämpa sig fram, och ban ägde de nödiga betingelserna för
framgång i lifvet, han var företagsam, händig, energisk och
hänsynslös. I början hade han slitit ondt, men lill slut hade
han lyckats få ihop en så stor summa, att han kunde resa
från New-York till vestern, och där hade han slagit sig på
grufdrift, och lyckan hade stått honom bi. Visserligen visste
ryktet berätta, att han hade innehaft ett spelhelvete, som
varit hans rätta guldgrufva, ocli alt han allt framgent äfven
i hemlandet skulle tyckt om att tillbringa nätterna vid gröna
bordet, men dylika påståenden vederlades af hans vänner ocli
affärsbekanta, som i honom såg idealet af manlig kraft och
administrationsförmåga. När han hemma i Finland köpte
rredr. Edv. Ekberg
BAGERI, CONDITORI & CflrÉ
9 BOULEVARDSGATAN 9. 52 ALEXANDERSGATAN 52.
sig en egendom, blef han snarl känd som en framstående
jordbrukare och en i allo dugande man. Han ägde äfven
aktier i flere industriella företag och blef snart direktör och
ledare af ett stort glasbruk. Vid den tiden gifte han sig med
sin kassörska en vacker, men fattig flicka. Äktenskapet blef
ej af långvaraktighet, ty vid första barnets födelse dog
modren. Fadren hade alltid visat sig god och vänlig mot sin
dotter, men han hade så liten tid all ägna åt henne och
hemmet. Många dagar hade Nina endast selt honom vid
måltiderna och ofta hade han varit bortrest flere dagar i stöten.
Nina mindes hur han såg blek och nedslagen ut vid
återkomsten från sin sista resa, och hur han vid middagen satt
tyst och knappast rörde vid maten, på hennes fråga om han
var sjuk, hade han svarat nekande, men erkänt sig vara
Irött. Två dagar efter denna händelse skulle det bli
revision och extra bolagsstämma i det glasbruk där han var den
ledande själen, men han uteblef från sammanträdet. Han
låg kall och stel lutad emot skrifbordet i sill arbetsrum med
revolvern ännu i handen, när Nina händelsevis kom in i
hans rum, fann hon honom död. Nu kom en tid, som hon
alurig skulie glömma. Sorgen efter fadren fick träda i
bakgrunden inför alla de slitande upplefvelser som nu följde.
Det visade sig att hennes far förskingrat bolagets medel och
dessutom skuldsatt sig mycket öfver sina tillgångar. Hans
resor hade slukat kolossala summor, ty ryktet hade talat
sant, ban hade spelat högt, men fortuna hade här i
hemlandet lämnat honom i sticket. Under denna tid när alla voro
afvogt stämda geni emot henne, så kändes det vänliga
deltagande, som en af hennes fars gamla vänner en
närboende granne visade henne riktigt ljuft. Possesionat
Ing-man var en 60 årig gammal ungkarl, som alltid hade ägnat
Helsingfors Trävaruaffär AHflebolaD
Sörnäs Strandväg 21. Telefon 7 95.
Angtorkadt golfvirke, panel- och brädfodringsbräder. —
Byggnadssnickerier. — Butiksinredningar. — Villabyggnader.
Kostnadsiörslag på begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
