Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget till Troja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fienden skulle falla öfver dem. Flickorna flydde genast derifrån men
Achilleus afkastade de fotsida kläderne, anlade hjelm och sköld och grep i
den spetsiga lansen. På detta sätt upptäcktes han och hans moder
meddelade honom förgäfves orakelspråket, han valde ett ärofullt om ock kort lif
och följde sändebuden.
Furstarne och hjeltarne samlade sig nu med sina krigareskaror på
talrika skepp i viken vid Aulis, en böotisk sjöstad midt emot ön Euböa. Der
fanns den rike och mäktige Agamemnon, som i hundrade skepp medförde
folk från Mykenä och i femtio andra den arkadiska ungdomen. Menelaos
medförde sextio skepp, den gamle Nestor nittio, Idomeneus från Kreta och
den tappre Diomedes från Argos åttatio hvardera. Odysseus hade blott
bemannat tolf skepp och Telamoniden Ajas lika många; men den förre
egnade företaget sina visa råd och den sednare sin starka arm. De lätt
beväpnade Lokrierne deltogo i tåget anförde af Ajas, Oileus’ son, och
Athenarne fördes af Menestheus. Den oöfvervinnerlige Achilleus med sina tappra
Myrmidoner kommo på femtio skepp. Man räknade öfverhufvud 1200 skepp
och omkring 100,000 stridbara männer.
Ogynsamma vindar, som blifvit utsända af den förolämpade Artemis,
lade hinder i vägen för flottans fortkomst. Offerpresten Kalchas förkunnade
att den vredgade gudinnan fordrade en ren jungfru, Iphigenia, Agamemnons
dotter, till offer. Fadren ingick härpå och jungfrun fördes från Mykenä ur
sin moders Klytemnestras armar. Då hon var nedlagd på altaret och
offerknifven höjdes öfver henne, nedsänkte sig ett tjockt moln, i hvilket Artemis,
som blifvit rörd till barmhertighet af hennes undergifvenhet, räddade henne
från döden och förde henne till Tauris, der hon blef prestinna i gudinnans
tempel, för att en gång rädda sin broder och försona det öde, som hvilade
öfver fädernehemmet. En gynnande vind utspände snart seglen och förde
flottan till ön Tenedos, gent emot den trojanska stranden. Odysseus och
Menelaos afsändes för att återfordra Helena och de röfvade skatterna, men
de återvände med oförrättadt ärende och flottan landade utanför Ilion.
Belägringen lärer hafva räckt länge nog, tio år efter hvad skalderne
påstå. Man kunde ej storma staden emedan den hade så väldiga murar,
och lika litet kunde man omringa och utsvälta den, ty den hade dertill ett
allt för stort omfång. Tvärt emot fick den oupphörligt tillförsel af lifsmedel
och hjelptrupper af de omgifvande förbundna folkslagen. Hellenerne hade
uppdragit sina skepp på stranden och vändt dem upp och ned, så att
vinden kunde spela fritt under dem för att hindra förruttnelse, samt uppslagit
ett läger rundt omkring dem. På fältet mellan staden och lägret tumlade
nu skarorna om med hvarandra. Men der var aldrig fråga om någon
ordentlig slagtordning utan de stridande gingo hoptals mot hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
