Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin »kinefonograf», bestående av tre samtidigt spelande, med
en filmprojektor löst förbundna fonografer (fonografen var
som bekant grammofonens föregångare, och uppfanns av
Edison 1877). Dessa »ljudfilmer» väckte på sin tid oerhört
uppseende, framställdes inom kort även i Europa av Gaumont
och Messter, och förevisades på världsutställningen i Paris 1900.
Under de närmast följande åren sysslade en mängd
uppfinnare, såsom Korn, Pfanhauser, Poulsen och Ruhmer, med
ljudfilmens problem. Men endast en hade mod att söka
kommersiellt utnyttja de på den tiden ernådda resultaten. Det var
Leon Gaumont, innehavare av det på sin tid största
filmföretaget.
Gaumont fäste redan från början huvudvikten vid den
tvångsmässiga
överensstämmelsen mellan bild
och ljud eller, som man
numera säger,
synkroniseringen. Att
åstadkomma en sådan redan
vid bildupptagningen
var denna tid ännu
o-möjligt, men man
kunde vid reproduktion
åstadkomma en
synkronisering, så att över
ensstämmelsen blev
densamma vid olika
framföranden. Härvid
begagnade sig Gaumont
för första gången av
elektrisk apparatur och
nådde lovvärda resultat. Den 9 nov. 1902 visades för första
gången inför Fotografiska sällskapet i Paris en talande film, som
var synkroniserad på elektrisk väg. Som en kuriositet kan
nämnas, att Gaumont lät placera högtalaren bakom vita duken, en
metod som ännu i dag begagnas. Ljudapparaten arbetade till en
början med fonograf rullar, vilka senare blevo ersatta av
grammofonplattor. Gaumont konstruerade även den första
grammofonen med två skivtallrikar, som voro kopplade så att den ena
automatiskt sattes i gång, när den andra slutade. För att öka
ljudstyrkan konstruerades en kompressorhögtalare, som enligt
samtida kritici skall ha producerat »en mjuk, fyllig och bärande
ton av orgelkaraktär» och i hög grad ha »överträffat en
vanlig grammofon».
Ora-umounts ljudåtergivning sapparat
med två skivtallrikar.
16 Hemmets Årsbok
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
