Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av grönsaker och lök i ättika spred sig sannolikt från herrgårdarna
till bondehemmen. Detsamma gäller beredning av fruktgeléer.
Under 1900-talet tog man konserveringsmedlen till hjälp. Genom
tillsats av salicyl- eller benzoesyra kunde frukten kokas in och göras hållbar
utan att tillgripa tidigare skedens stora sockermängder. Den hermetiska
inkokningen vann insteg under 20-talet och skapade förutsättningar för en
konservering utan tillsats av konserverande medel. Råkonserveringen blev
ett kort mellanspel på 30-talet och avslöjades snart som föga ägnad att
bevara färskvarornas näringsvärde.
Fryskonserveringen, som kom till vårt land under 40-talets senare hälft,
har givit nya förutsättningar att tillvarataga bär och grönsaker i ett mindre
bearbetat skick — således färskare. I stället för att tillreda produkter som
sylt, mos och marmelad, kan man frysa bären i naturtillståndet.
Frysme-toden har, särskilt på landsbygden, givit hemkonserveringen en renässans.
Konserveringsteknikens eftersträvade mål även för hemkonserveringens
del har hela tiden varit att bevara det trädgårds- och skogsfärska i så
oförvanskat skick som möjligt. Stora framsteg har gjorts i denna riktning och i
ökad grad ställt det konserverade framom det färska — vilket i levande
tillstånd snabbt går sin förstöring till mötes.
Förbättrade transport- och lagringsmetoder har dessutom givit oss ett
rikhaltigt sortiment av färska frukter hämtade från transoceana länder och
vår egen kontinents klimatiskt bättre gynnade odlingsområden.
Man har sålunda gradvis frigjort sig från det starka säsongberoendet.
Näringsforskningen har också kunnat avslöja de värden som ligger
förborgade i frukt och grönsaker. Kunskapen om vitaminernas betydelse för
folkhälsan har genom upplysning blivit allmän. Hemmens konservering
av frukt och grönsaker har, även långt efter det att en modern
konservindustri vuxit fram för att tjäna de många, som bor i städer och tätorter
och ej har tillgång till egen gård, trädgård eller kolonilott, känts som en
plikt, som man uppfyller för familjens vinterhälsa.
Våra frukter, bär och grönsaker besitter en sådan aromrikedom, att de
som har egna trädgårdsprodukter har all anledning att konservera. Våra
vilda bär: blåbär, lingon, hjortron, nypon, åkerbär m.fl., är också väl värda
att tillvaratas. Till ledning för hemmens konservering av dessa produkter
har denna handbok sammanställts. Den är baserad på generationers
erfarenhet, men har kompletterats med de råd, modern
konserverings-forskning kan ge.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 30 16:48:15 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemkon/0008.html