Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Konserveringsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eget konserveringsmedel och finns i vissa produkter såsom lingon och
hjortron i sådan mängd, att de vanligen utan ytterligare tillsats är
obegränsat hållbara. Benzoesyrans nedbrytning i kroppen är grundligt
kartlagd, och man vet att den utsöndras efter spjälkning genom urinen i form
av hippursyran. Benzoesyran är endast verksam i medier med ett pH lägre
än 5, se diagram sid. 22.
Natriumbenzoat, i denna bok förkortat till bensoat, skyddar konserven
från att jäsa och mögla och har inga skadliga verkningar. Hur bensoat
tillsättes konserver beskrives på sid. 51.
Tidigare användes salicylsyra för samma ändamål, och den säljes
alltjämt i kemikalieaffärerna. Salicylsyra är en beståndsdel i vanliga
huvud-värkspulver och tämligen ofarlig. Vissa människor är dock känsliga för
salicylsyra, och därför har man numera alltmer övergått till bensoat för
konservering.
Värmekonservering
Vid inkokning upphettas produkterna till så hög temperatur, att
mikroorganismerna dödas och dessutom flertalet av sporerna, vilka i de
flesta fall är betydligt mer motståndskraftiga mot värme. För att förhindra
att livsmedlen efter en sådan steriliserande upphettning ånyo infekteras
från de allestädes närvarande mikroorganismerna, förpackas varorna i
konservburkar, som förslutes så lufttätt som möjligt. Det är således
betydelsefullt att tillslutningen blir så effektiv, att inte luft bemängd med
bakterier och svampsporer kan tränga in.
Vid hermetisk inkokning sker steriliseringen av födoämnet och
tillslutningen av burken i en enda procedur på ett enkelt sätt. Jfr sid. 96.
Flertalet jäst- och mögelsvampar ävensom de senares sporer avlivas
lätt genom ett par minuters upphettning vid 75°. Men för att döda
bakterierna måste man som regel tillgripa kokning och sporer från de
bakterier, som bildar sådana, kan ibland klara sig igenom flera timmars
kokning. Som ovan påpekats är de flesta mikrober tämligen känsliga för
sura miljöer. Därför dukar bakterier i frukt och bär under redan före
kokpunkten medan grönsaker måste steriliseras längre tid.
Vid mjölkens pastörisering nöjer man sig med en kortfristig
upphettning, som förstör de allra mest värmekänsliga bakterierna, till vilka
flertalet av de sjukdomsalstrande hör. Metoden användes också med
fruktsafter. Sådana pastöriserade varor får givetvis begränsad hållbarhet.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 30 16:48:15 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemkon/0019.html