hälften och står i rumstemperatur, tinar de vanligen upp redan efter ett dygn. Om strömavbrottet skulle räcka längre tid, kan man hjälpa upp situationen med kolsyresnö, ungefär 10 kg sådan räcker för att hålla kylan tillräckligt låg i ungefär ett dygn i en 300-litersbox. Köldfackanläggningar. På flera ställen i Sverige, särskilt i de södra delarna, ligger numera köldfackanläggningar inom räckhåll för många hushåll. I dessa finns system av fack, vanligen ordnade på liknande sätt som på ett postkontor eller i en bank. De rymmer 70—100—170 liter. Facken hyres ut till de enskilda hushållen för lagring av frysvaror. Denna form av fryslagring blir vanligen billigare än att ha egen frysbox. Erfarenheten har emellertid visat att förhyrning av frysfack på grund av avstånden helst bör kompletteras med egen frysbox hemma. De begränsade expeditionstiderna är ofta hindersamma. En välordnad köld-fackanläggning har speciella infrysningsanordningar, vanligen i ett särskilt rum där infrysningstemperaturen ligger vid —25° eller lägre. Det är sålunda ej tillräckligt att tillhandahålla allmänheten ett lagringsfack. Temperaturen i lagringsfacken bör ligga vid —18° eller lägre. Andelssmåfrysar = frysboxcentraler. På senare tid har en dansk idé börjat vinna terräng även i Sverige, nämligen s.k. andelssmåfrysar omfattande ett mindre antal boxar, 15 å 30, ibland ej fler än 10. En andelsfrys består av en i fack indelad storbox inbyggd i ett litet hus, dit varje medlem har nyckel samt därtill speciell nyckel till sitt fack. Dessa anläggningar har också benämnts bassängfrys eller frysboxcentral — enligt svenskt språkbruk ej fullt lyckade termer. Varje fack rymmer vanligen 180 liter. Frysplattor passerar genom varje medlems fack. Deras temperatur skall hållas vid —30°, varvid genom kontaktkyla en god in-frysning erhålles. 148