Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDOÄMNEN UR DJURRIKET 167
Vi hava redan förut påpekat den betydelse smakligheten har för
matsmältningen, i det att den bidrager att framkalla avsöndring av
matsmältningssaften, spott, magsaft m. m. Denna egenskap till- ’
kommer nu i hög grad dessa kryddor och tillsatsämnen. Många
födoämnen såsom kött, grönsaker, bröd o. a. skulle vara i det
närmaste onjutbara eller åtminstone i hög grad fadda och osmakliga, om
de ej blandades med sådana ämnen. Andra, som redan av naturen
innehålla liknande ämnen, såsom fett och socker, vinna åtminstone
i smaklighet och lättsmälthet genom tillsats av kryddor. Att doften
av en god måltid, ja kanske redan anblicken av en sådan framkallar
ökad sekretion av våra matsmältningsvätskor, det känner var och
en genom erfarenhet; »det riktigt vattnas i munnen», säger man
ju till och med. Ehuru kryddorna ej egentligen hava något med
näringen direkt att göra och ej kunna upptagas och ersätta
förbrukningen av vår kropps egna beståndsdelar, betecknas de ofta
såsom njutningsmedel. De äro oss dock fullständigt oumbärliga
och få ej jämställas med de ofta skadliga saker, som människan ej
sällan använder endast och allenast för sin njutnings skull. Om
de ej funnes och genom sin inverkan på nervsystemet uppväckte
och samverkade till våra matsmältningsorgans livliga och mångsidiga
verksamhet, skulle säkert de nödvändiga näringsämnena ej på långt
när så som vid deras närvaro kunna tillgodogöras. En överdriven
användning av enskilda kryddor och tillsatsämnen kan dock ofta
vara rätt skadlig; här såsom alltid gäller regeln om måttlighet.
Angående bruket av de mera egentliga njutningsmedlen, kaffe, te, öl.
brännvin, vin o. s. v. skola vi sedan på särskilt ställe yttra oss.
Födoämnen ur djurriket
Kött förtära vi av många slag, men nästan uteslutande köttet från
växtätande djur: ox-, kalv-, får-, svin- och även hästkött, vidare
fågel- och fiskkött. Fisken spelar, såsom vi veta, en mycket stor
roll i många kusttrakter ävensom i länder vilkas befolkning av
religiösa grunder ännu iakttaga fastedagar.
Det från fett, bindväv och elastisk vävnad (senor etc.) så mycket
som möjligt befriade köttet, d. v. s. de egentliga musklerna, består
av trådar, som i ett fint hylle innesluta muskelsubstansen. Dess
kemiska sammansättning utgör: vatten i en mängd av 70—380
procent, äggviteämnen 16—23 procent; dessutom innehåller köttet
lim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
