- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
57

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet. - Nittonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olika materialier och förhållanden, och sålunda vara beredd
att kunna utan förlägenhet Öfvertaga hela bestyret, då
mamma blefve gammal och sjuklig. Detta ville ock Emilia
gerna vinlägga sig om. Att vilja går alltid framåt, äfven
om , förmågan icke är stor, men att blott kunna blir ofta
ett stillastående. Från barndomen hade Emilia alltid med
framgång utfört det hvarom hon sagt: jag mil.

Följande sommar tillbragtes, som vanligt, på Eorsvik.
Äfven detta år hade de besök af den förut nämnde
fransmannen, som kom för att stanna qvar några veckor. Han
hade under tiden lärt sig något svenska, men nu var det Emilia
som alldeles icke ville tala annat än franska med honom,
i synnerhet då hon fann honom öfverseende och lätt att
göra sig begriplig för. På detta sätt fick nu Emilia
talöfningar utan språkmästare, under det hon med Julie och
stundom äfven med mamma ströfvade omkring på fält och ängar.

Nittonde kapitlet.



Då hösten kom, förestod för Emilia en vigtig period
af hennes lefnad: hon skulle beredas till sin första
nattvardsgång. Man hade visserligen önskat, att denna skulle
kunnat ega rum på landet, men prosten der var mycket
gammal och utlefvad, hvarför det ansågs tjenligare att
vända, sig till en af kyrkoherdarne i staden. I anseende
till Rudolfs långsamma utveckling och svagare
fattningsförmåga hade hans beredelse blifvit uppskjuten, så att nu
båda syskonen fingo tillsammans deltaga uti dessa
betydelsefulla öfningar; och snart såg man dem arm i arm gående
förtroligt till kyrkan, för att hos den vördnadsvärde
själsdoktorn hemta råd, styrka och ledning till sjelfstyrelse
i lifvet. Ju längre denna tid framskred, dess mermed
delade de åt hvarandra, och sedan åt mamma, stundom
äfven åt pappa, .sina inre förnimmelser. Emilia hade på
senare tider något mera än förut fatt vara borta i
sällskaper, der hon alltid varit glad, yr, Mig och språksam; nu
var hon blifven tyst, sluten, allvarlig, och stannade helst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free