Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjunde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
att hvila och njuta af den friska inströmmande luften.
Men länge fick hon ej blifva sittande, emedan fru M.
oförmodadt inträdde. Emilia var en favorit hos detta
fruntimmer och kunde å sin sida ej underlåta att sätta värde
på fru Mrs älskvärda godhet, ehuru hon var mera verldsdam,
än Emilia tyckte om. Efter helsningar och vanliga
inledningar började fru M. tala om den kommande stora
segelfarten till Kosteröarne som var beramad för morgondagen, då
alla badgästerna skulle vara med . . . hennes man en af
tillställarne . . . intet sammanskott af fruntimmerna . . . fru
L. skulle komma med och ombestyra allt. . . fru B. hölle på
att baka färsk konfekt etc. etc, . . . särskild båt blir för
musiken .. . vädret tyckes ha vändt sig på den vackra sidan .. .
vi vänta oss alla mycket nöje af färden. "Vi taga för
afgjordt, att herrskapet komma med.4’
"Jag tror knappt,’- svarade Emilia, "pappa vill aldrig
vara med på långa utfärder och i större sällskap."
"Nå, så kommer väl ni och följer med oss?"
"Jag tackar mycket for det goda anbudet, men jag,
vill så ogerna vara ifrån pappa eller lilla Agnes en hel
dag.4’ Emellertid svarade hon något obestämdt, för att
undvika de Öfvertalningar, som nu voro,på vag att komma,
och så gick fru M. på något annat håll i samma ärende.
Följande morgon inträdde herr Bernheim till
brukspatron Lindsköld, som genast utropade: "nå, det var bra
ui kom in, — de hålla väl på att anträda den stora
utfärden, — Adil ni vara god och framföra vår ursäkt.44
44Alltför gerna,44 svarade herr Bcrnheiui, "om jag ej
sjelf tänkte försaka detta nöje, — jag har angelägna bref
att skrifva. Också ville jag bedja att få fråga, om jag
någon stund kunde erhålla ett enskildt samtal med herr
brukspatronen."
"Ja visst, det kan ju ske nu, det är ingenting som
hindrar."
44Jag tackar, — får jag lof att stänga dörren?44
"Det är således något af vigt?44
44Ja" svarade herr Bernheim med något upprördt
utseende, "af allrastörsta vigt. Jag har varit lycklig nog att
i flera fall vinna herr brukspatronens förtroende, men detta
ar intet i jemförelse med hvad jag nu är nog förmäten
att vilja begära, . . ingenting mindre än er största egendom,
— er dotter."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
