Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
kert kommer ej från en moder uppmaningen till den
nya verldens jord:
»Att vara en moder för alla jordens betryckta
folk, att gifva nya liem och ny förhoppning åt alla
jordens söner och döttrar som fly till dess sköte, att
meddela sin rikedom, sin frihet, sin lycka, all
välsignelse som den undfått».
Efter den trefliga morgonstunden, måste jag åter
se främmande, och fördes så ut i vagn af min vänliga
värdinna att bese staden, som syntes mig välbygd och
välbelägen. De publika byggnaderna äro störst och
prydligast af alla i staden. Men alla, både inom och
utom staden, vittna om välmåga och trefnad. Vid
middagstiden tog jag afsked af mina nya vänner i
Hartford och lofvade •—• återkomma.
Från jernvägen helsade jag Marcus Springs
fädernehem, det landtliga huset oeli hemmet, der han
med flera sina syskon blifvit uppfödd, och som hans
blickar uppsökte med kärlek. Månan gick upp och
glänste i vågorna af Connecticut-elfven, långs hvilken
jernvägen gick. Från faktorierna på andra sidan af
elfven glimmade ljusen. Jag såg detta skådespel som
i en dröm, timma efter timma, och mera såg än kände
dess skönhet, ty jernvägsfartens rörelse och rassel
verkar på mig döfvande och tröttande. Temligen sent
kommo vi fram till Worcester, der vi voro inbjudna
till mairen, som oss till heder höll öppet hus denna
afton. Oeli så snart vi ankommit, måste vi göra toilett
och gå i stort sällskap. Som det var ett stort möte i
staden af skollärare och lärarinnor i distriktet, blef
huset så fullt, att man knappast kunde röra sig i rum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>