- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
126

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

men; ocli min värd kände sjelf ej namn på många af
dem han presenterade. Men det gör då detsamma
tör mig, ty de främmande namnen uppfattar jag ocli
minnes i alla fall högst sällan; och de vänliga
menniskorna äro mig alla lika välkomna till en vänlig
handtryckning. Vi hade också vackra och hjertliga
välkomstsånger, och blomstergåfvor från vackra unga
flickor ocli män. Jag spelade för dem Neckens polska,
ocli Eebecca S. berättade, i mitt ställe, legenden om
necken ocli prestmannen, hvars djupa mening alltid
anslår sinnena och är dessutom en god representant
af den skandinaviska naturpoesien.

Bland gästerna i sällskapet var den beryktade
smeden och språkkännaren Elihu Burrit, en mycket
lång och starklemmad man med en ovanligt liög panna,
stora vackra ögon, och öfverhufvud vackra, starka drag;
en man som i hvad sällskap som helst skulle väcka
uppmärksamhet, så för sin gestalt, som för det
ovanligt milda och menniskoälskande i sitt anletsuttryck.
Han kom just nyss från fredskongressen i, jag tror,
Paris, och talade för fredsprincipen — 0111 hvilken många
tala och lära i dessa de äldsta pilgrimernas länder.
Jag förklarade mig vän af kriget, af ett godt,
rättmätigt krig, så länge åtminstone som freden icke har ett
stort och godt lif på jorden. Men hur är det ännu
under lång fred i jordens länder? Sticka icke tusentals
små dvergar upp sina hufvuden och fäkta med
knappnålar eller penn-uddar, stickande och skrapande till
höger och venster, kallande upp småsinne, sjelfviskhet,
bitterhet, små förargelser ocli usla förnöjelser, och
sqvaller ocli förtret i hvar vrå ? Blir icke samhället splittradt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free