- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Andra delen /
141

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

nas öfre del blir synlig öfver vattenbrynet; efter denna
bugning, gjord långsamt och med en viss method, köra
de hufvudet ned igen och försvinna i vågorna, men
synas dock snart åter på samma sätt, som förut. l)e
äro stora fiskar (jag skulle tro omkring två alnar långa)
och synas till skapnad ej olika våra största laxar, och
de ha något mycket gravitetiskt i sina rörelser, under
det de så bringa oss hälsningar ur djupet. ]\Ien ibland
göra de höga språng. Yet du hvarföre jag håller en
bok i handen, under det jag ser på allt det der? Det
är för att folk skall tro mig läsa, och respektera min
läsning. På annat vis får jag icke vara i fred. Och
jag har blifvit till den grad nervretlig genom det
beständiga tilltalet af främmande personer, och deras
evigt samma frågor, att jag får hjertklappning blott
någon här sätter sig på samma bänk som jag, af
fruktan att den skall tilltala mig. Derföre rigtar jag, vid
sådana tillbud, genast ögonen i boken. Om morgnarne
är dock min luftiga salong temligen fri för folk. Och
de intressanta porpoiserna äro stundom de enda
lefvande varelser jag ser. Några rika stunder har jag
haft här genom en bok, nemligen Orsteds nyligen
utgifna fjerde häfte af sin skrift: »Aanden i
Naturen», der han vidare utvecklat, såsom jag bad honom
derom i Köpenhamn, de tankefrön, som ligga fördolda
i hans herrliga lilla uppsats öfver »Förnuftslagarnes
enhet uti hela universum». Aldrig skall jag glömma
den glädje, som genomströmmade mig den morgonen dä
jag först läste denna lilla skrift, som Orsted hade gifvit
mig, och då aningen om tillämpningen, som den var
mäktig af, på hela det högre menskliga medvetandet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/2/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free