Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 42
dessa fester ha de dansar och trummor, samt sånger och
flera ceremonier. Förnämsta handlingen vid dessa fester
synes dock vara gästabudet. -Och Indianerna tyckas anse
för en skvldighet att då äta allt, och äfven mer än de
«/ o
förmå. De måste stundom taga medicin för att sedan
förmå äta å nyo. Yid andarnas fest måste den gäst,
som ej äter upp allt som lägges framför honom, erlägga
plikt med en buffel- eller bäfver-hud. Xill dessa fester
samla de massor af matvaror, isvnnerhet villebråd.
Der-emellan svälta de.
Deras medicinska kunskaper äro, när man afräknar
de vidskepliga bruken, icke att förakta och deras
kännedom af läkande örter och naturkrafter är stor. En fru
från Philadelphia, som flera år vistades bland Indianerna,
för att lära känna deras läkemedel, inrättade då hon
återkom, ett apothek af deras örter, som fick mycken
ryktbarhet, och många nya läkemedel ha derifrån riktat
amerikanska pharmakopén. Äfven qvinnor få bland
Indianerna anseende som läkarinnor och drömtvderskor.
Och Winnebago-Indianerna, som bo vid Lake Superior
i det nordöstliga Minnesota ha, besynnerligt nog, nu
tvenne drottningar, som de lyda, den ena för
hennes vishets, den andra för hennes mod och
tapperhets skull.
Eljest äro, såsom man vet, qvinnorna hos Indianerna
tjenstehjon, som förrätta alla tunga syslor så utom som
inom hus. De bruka upp åkern (jordlappar utan form
och fason), så och skörda, samla vildt ris, bär, örter,
och göra socker af socker-lönnens saft. Då mannen fällt
ett djur, kastar han det ned för qvinnan, som skall
bereda det för hushållets bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
