Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J343
»Hurudana äro Indianska qvinnorna häromkring till
seder ocli karakter?» frågade jag en fru i S:t Paul, som
längre tid vistats på orten. Hon svarade:
»Många äro sedeslösa, ocli duga ej stort. Men der
äro äfven de, som äro så dygdiga ocli goda, som någon
af oss».
Jag har äfven hört exempel anföras, som visa att
Indianskan stundom tager sig inom Tepeen
husbonde-rätt, bringar mannen under sin — mockasin, och
mör-bultar honom duktigt, då ban fortörnat henne. Han slår
då aldrig igen, utan låter sig tåligt bultas både brun
och blå. Men han vet att hans tur kommer, och vet
nog då att ta ut sin hämnd.
När en Indian dör, samla sig qvinnorna kring liket,
klaga, tjuta, rifva af sig håret och sarga sig med hvassa
stenar. En missionär i Minnesota såg en ung
Indianska vid sin broders lik rista och sarga sig på det
grymmaste, medan andra qvinnor omkring henne sjöngo
hämndsånger öfver den dödes baneman. Hämndens Gud är
de vilda folkens Gud.
Indianska männens dygder äro allmänt kända.
Deras ordhållighet, gästfrihet och sinnesstyrka under sorg
och plågor ha ofta blifvit prisade. De förefalla mig
dock ha sin förnämsta rot i ett stort högmod.
Indianens dygd är sjelfvisk. Deras beprisade värdighet synes
mig mera lik tuppens värdighet, än den naturliga
värdigheten lios en ädel, manlig natur. An resa de sig,
stå och gå med stolthet. An krypa de ihop och sitta
nedhukade på marken som hundar eller apor. Än tala
de med stolta ord och åtbörder; än prata de och sladd ra
som en hop skator. I deras stolthet och tystnad är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
