Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 9
upp, återtogo sina hvardagskläder, seder och
sysselsättning-ar. Men det märkliga är, att efter denna tid
skulle allt, som förefallit före densamma, anses såsom —
hade det icke varit. Alla oförrätter, alla större eller
mindre misshälligheter emellan medlemmarne i
nationen skulle vara glömda, och menniskan och lifvet
anses som pånyttfödda. Den som efter denna tid påminte
om något ledsamt, som inträffat före den, eller visade
agg eller långsinthet, måste betala böter. Bushkitou
kom hvart år, som en försonings- ocli förnyelsefest.
Huru ypperligt om i denna Indianska Lethe äfven alla
aittra minnen kunde dränkas! Men hvem skall neka
att Bushkitou, med dess inre vilja och yttre arbete
kunde vara en god hjelp dertill.
Yi civiliserade menniskor kunde behöfva ärfva af
vildarne deras Bushkitou.
En sed råder i Förenta Staterna, isynnerhet i
rleras stora städer (och lärer vara i sin blomma i
New-York och NewOrleans), som möjligen har sitt ursprung
från Indianernas försoningsfest. I dessa städer anses
nemligen nyårsdagen, som en slags försonings- ocSi
förnyelsedag. Nyårsbesöken äro medlen. Om något litet
groll uppstått under året emellan två menniskor eller två
familjer, om de ha upphört att se hvarandra eller tala
med hvarandra, — så är en visit på nyårsdagen nog
att utan vidare förklaring göra allt godt igen. Och
man är tyst öfverens om, å båda sidor, att glömma allt
gammalt, och låta lifvet bli såsom nytt.
Fruntimmerna af »la hauté Volée» gå icke ut den
dagen, men sitta i stor paryr, i sina, midt på dagen
grant eklärerade salonger, för att mottaga herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
