Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
mig. Yi talade om »Jane Eyre», och för första
gången hörde jag någon öppet yttra min hemliga önskan
med afseende på Janes förhållande till Bochester. Jag
älskar en dygd, som står öfver den konventionella
moralen, och vet något bättre än att — vara tadelfri.
Men jag skulle berätta dig livad som afbröt mitt
skrifvande i förrgår. Jo, först kölden, så — elden.
Dagen nemligen efter den der sköna sommardagen var
det fult väder och en köld, som skakade både själ och
kropp och lät mig känna mig så retlig och så ur
humör att — jag tackade min lycka att icke ha
slafvinnor, och att ej kunna retas att på dem kasta mitt
dåliga lynne. Jag har aldrig förr än här (i Amerika)
förstått kroppsliga känslors välde öfver själen. Gud
bevare slaf-egare och slafvar i detta ombytliga klimat,
hvars genomträngande luft låter kropp och själ vibrera
efter dess temperatur!
Nå väl! Jag frös; men jag fick eld i mitt stora,
vackra rum. Octavie le Vert kom, Mrs Geddes kom,
ty jag hade begynt teckna deras hufvuden i mitt album,
och de skulle sitta för mig.
Jag njöt af att betrakta och afteckna de båda
älskvärda fruntimren, Mrs Geddes ädla, allvarliga,
regelmässiga profil, Octavie Le Verts barnsligt runda,
pikanta ansigte med dess lilla uppnäsa — som jag
förmodar vara lik Cleopatras — med hufvudets
fantastiska hårklädsel, konstigt tillverkad af Betsys händer:
— vi hade det trefligt; Mrs Geddes satt framför
kamin-elden, Octavie framför mig, vi språkade allvarligt
och glädtigt om — kärleken, då ett bud kom till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>