Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
såg han upp och blef mig varse; han bligade vänligt
med ögonen såsom till helsning, och sade: »café!» Jag
vet ej om han bjöd mig på kaffe, eller om han
begärde sådant af mig. Katten och kycklingen tycktes
vädra frukost, begynte röra på sig, och som jag
förmodade frukosttimman vara för handen och frukosten
stå färdig öfver elden, sade jag åt gubben och katten
och kycklingen: »Buena mesa! Retornero!» De fingo
förstå det som de kunde, och jag gick vidare omkring
på den lilla plantagen.
I bananaslunden voro ett par små riskojor, och i
hvar af dein bodde ett stort — svin, hvilket nu som bäst
frukosterade på stora bananasblad. Svin äro de
jordbrukande negrernas, och äfven plantage-slafvarnes,
förnämsta rikedom. De föda dem utan svårighet med
ba-uanaslöf och jordens frukter, och sälja dem för tolf à
femton pesos (dollars) stycket. Bortom lunden med
fruktträden och svinen, voro några åkerland, med
rotfrukter och mais, temligen illa vårdade. Här träffade
jag i arbete — men tydligen arbete »ad libitum» — en
neger och en negrinna. Yi helsade på hvarandra och
sökte konversera; men det blef bara skratt utaf. De
storskrattade åt mina ord och min obegriplighet, och
jag skrattade åt deras goda, lijerliga skratt, riktigt
tropiskt, yppigt skratt. Det kan uppvärma själen att se
negrerna prata och skratta.
Den lilla jordlotten, som syntes mig vara ett par
tunnland stor, var omgifven med ett slags stängsel, en
del gärdesgård, en del stenmur, en del lefvande häck.
Sedan jag sett allt hvad jag ville se, skrattat och ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
