Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.291
Denna sång ur Afrikas modersh jerta kunde anvisa
Amerika bästa väg till negerfolkets bildning. En
folkanda som kan framalstra en sådan sång bör behandlas
med aktning.
Skönare och värdigare vore sådan sysselsättning
för söderns unga döttrar än att förnöta dagarne i lättja
eller på besök och under tomma tidsfördrif, såsom nu
så många göra.
Dock, jag känner några, som ha valt den bättre
delen; flera torde finnas. Välsignelse öfver dem! Måtte
de bli många! Och befrielsens stora verk skall fortgå i
stillhet och skönhet, såsom af sig sjelf.
Det är mycket vanligt i Europa att lägga
Amerikas Förenta Stater slafveri-institutionen till last,
såsom en svnd mot den Helige Ande, som borttager all
sanning och allt värde från deras fristat. Men man
glömmer vanligen dervid att det är endast en del af
dessa stater som ha slafvar, och att det var England
som först tvingade dem att hafva dem. Flera af de
unga kolonierna, bland dem isynnerhet Virginia och
Georgia, protesterade, i sin begynnelse, på det
kraftigaste och allvarligaste mot införande af slafveriet.
Fåfängt. England var då Moderlandet, och idkade
slafhandel, behöfde en marknad för sina slafvar och
befallte de unga amerikanska kolonierna att blifva
denna. Planterares egennytta, klimat och produkter i
sydliga Nord-Amerika kommo härtill. Så kom
slaf-institutionen i Förenta Staterna. Vana, klimat, produkter
och många orsaker, både goda och onda, fortfara att
qvarhålla den der, tills — vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
