Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
\
»måna»! Mina första verser voro dedicerade till månan.
De voro klena nog; men den himmelska kroppen, som
jag hälsade som »lycksalig» och »de olyckligas
trösta-rinna», har likafullt alltid varit mig bevågen; och
aldrig ännu under mina sjöresor har den förfelat att vid
sin uppgång förströ molnen och stilla oroliga vågor
och vindar. Jag har derföre alltid sökt att så ställa
mina sjöresor att de kunna belysas af månan. Så hade
jag äfven uträknat vid denna, för hvars behag jag
tänkt på både Mrs Ilolbrook och månan. Ingendera
bedrog mig.
Mrs H. var som sjösjuk och i ångbåtens
trångmål samma älskvärda, fullkomliga »lady» som i
salongen och i myrtenlundarne på Belmont; och månan var,
så snart den uppsteg öfver hafvet, samma älskvärda,
skyddande planet, som den förut bevisat sig för mig.
Molnen försvunno val ej, men de stodo liksom stilla,
eller drogo sig tillbaka i pittoreska grupper. Vågorna
blefvo vid att svalla, men icke stormande; det
blixtrade oupphörligt och grant i skyarne, men utan åska.
Det var som om det klara månanletet hade hållit
tillbaka elementernas vildhet. De vågade ej bryta löst
inför detta. Jag såg på månan och njöt af det granna,
upprörda, men ej oroande lifvet på himmel och haf
under natten. Ty jag mådde väl, ehuru alla andra
passagerarne mer eller mindre ledo af sjösjuka, och jag
gick ofta upp för att njuta det sköna skådespelet.
Deremellan slumrade jag, ljufligt flägtad af hafsvindarne
genom öppnade fönster.
Följande dag gingo vi i land, och foro på jernväg
genom norra Carolina, som visade sig som en fortsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
