Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 151
och sin egen intensiva samhörighetskäns-
la med naturen skapade Emily Brontë sin
berättelse om Wuthering Heights.
Det är en bok så olik alla andra ro-
maner, att den ej kan jämföras med des-
sa. Den är absolut fri från all litterär
bismak och knyter sig till inga traditio-
ner. Det är något av urkraft i den,
vild och otämjbar likt vinden, som sve-
per över Yorkshires vida ljungbackar.
De flesta av karaktärerna ha något
rentav demoniskt, och det vore lika
fåfängt att ropa till dem, att nu är
det nog med galenskap och perversitet,
som att förmå stormen att upphöra med
att pina de stackars furor, som stå i
dess väg. Det är någonting obegripligt
storslaget öfver Heathcliff och Catherine
Earnshaw och deras känslor för var-
andra, och de framträda i än starkare
relief genom teckningen av Edgar Lin-
tons fina milda väsen, som råkar kom-
ma emellan dessa eldnaturer. Det inbör-
des förhållandet mellan dessa tre uttryc-
kes bäst i Catherines egna ord till
Nelly, trotjänarinnan och allas förtrog-
na: ”Det skulle förnedra mig att gifta
mig med Heathcliff nu; så han skall al-
drig få veta hur mycket jag älskar ho-
nom, och det icke emedan han är vac-
ker, Nelly, utan emedan han är mer mig
själv än jag är. Vad våra själar än
äro gjorda av, så äro hans och mina
lika; och Lintons äro så olika som en mån-
stråle skiljer sig från blixten eller fros-
ten från elden.” Denna poetiska glans
försvinner emellertid i framställningen av
de andra snedvridna karaktärerna, och
Hindley Earnshaws elakhet såväl som
Isabella Lintons obegripliga fnoskighet
hopar ett överdrivet stort material vid-
righeter utan att bibehålla de storslagna
konturerna.
Det är en hemsk dager likt skenet från
brinnande byar, som vilar över boken
från början till slut. Man kan knappast
tala om naturbeskrivningar i W u t h e-
r i n g Heights, ty det finns ingen
skillnad mellan natur och människor,
de äro som huggna ur ett stycke. Och
dock är det ingen panteistisk livssyn,
som gör sig gällande i detta verk, ty
det finnes ej en atom medveten reflexion,
och det avstånd mellan den mänskliga
tanken och den omgivande sinnevärlden,
som fordras för att spekulation skall
kunna uppstå, det saknas fullkomligt hos
naturbarnet Emily Brontë. Hon är där-
för, trots sin starka naturkänsla, ej i
släkt med den engelska ny-romantiken,
hon står utanför alla skolor och ström-
ningar, och värdet av hennes sällsamma
bok vilar på den kraft den ger vid han-
den och på de stora löften den innebär,
löften, som på grund af författarinnans
förtidiga död aldrig gingo i uppfyllelse.
Mea Nordenfelt.
Föreningen för kvinnans politiska röst-
rätt i Stockholm höll onsdagen den 18 mars
sitt årsmöte. Vid förrättat styrelseval åter-
valdes fru Ella Billing, fru Karin Fjällbäck-
Holmgren, fröken Gertrud af Klintberg, fru
Carola von Koch, fröken Anna Lindhagen,
friherrinnan Ebba Palmstierna, fru Hilda Sachs,
d:r Alma Sundqvist, fru Elisabeth Wærn-Bugge,
fröken Amanda Horney, fru Alma Faustman,
fröken Helene Philipson och fröken Anna
Ljungberg samt nyvaldes d:r Gulli Petrini
och fröken Elsa Moberg. Till suppleanter
valdes med. kand. Hjördis Nilsson, fröken
Gerda Canning och fröken Eva Lychou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
