Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA. 315
lär i allmänhet iakttagit folkrätten. En här
håller på folkrätten, när den icke låter de
enskilda soldaterna efter godtycke sörja
för sitt behov av mat, kvarter, kläder, häs-
tar, vagnar o. s. v. utan när detta sker
genom skriftlig rekvisition från den an-
svarige befälhavaren eller mot skälig kon-
tant betalning. Framför allt får icke den
fredliga civilbefolkningen hotas eller be-
stjälas, byar, städer och gods icke plund-
ras eller antändas. Efter dessa regler
kämpar vår tyska här i fiendeland. De
ryska gardesregementena lära också, som
sagt, i allmänhet iakttagit dessa regler, de
dem efterföljande kosackerna åter ha del-
vis fruktansvärt misshandlat den fredliga
östpreussiska civilbefolkningen, som av-
höll sig från all fientlighet. Den syd-
ligare i Östpreussen (Masuren) inträngande
ryska Narevarmén, som mestadels bestod
av linje- (icke gardes-) trupper och kosac-
ker och som senare av general Hindenburg
förintades i de masuriska sjöarna och träsken,
har förövat de oerhördaste grymheter:
besinningslös förödelse av gods, byar
och städer betecknade dess väg; vart-
hän den kom, gick allt upp i lågor, all
lösegendom söndertrampades, bortsläpades,
förstördes, mänskorna innestängdes och
byggnaderna antändes. Det har fastslagits
genom våra undersökningskommittéers of-
ficiella berättelser, att ryssarna huggit en
hand eller ett ben av de unga vapenföra
männen för att göra dem till krymplingar,
att de nedskjutit all skogsbetjäningen, så
att dessa, som kände vägarna, icke skulle
kunna varna för fienden, att de skjutit
på läkare och sjuksköterskor, att de hissat
den vita flaggan och sedan på nytt skju-
tit på de sig närmande tyskarna, att de
lyft ut kvinnor genom fönstren, i sista
ögonblicket dragit in dem igen, våldtagit
dem, skurit bort deras bröst och sprättat
upp underlivet. Så kämpar ”kulturstaterna”
Frankrikes och Englands förbundne för
frihet och civilisation.
En del av befolkningen i dessa gräns-
trakter lyckades rädda sig. De fördes över
till Västpreussen, Pommern och Branden-
burg. Min vän och jag ha tagit emot
dem i ett Berlinhärbärge. De kommo
stilla och lugna med det lilla de räddat
av sina ägodelar, utan tårar, utan klagan,
endast med önskan att snart kunna vända
hem igen. Och denna önskan kan nu
uppfyllas: förvaltningen är åter i gång,
före vinterns inbrott skola husen vara
återuppförda, fälten sådda, kreatursbesätt-
ningen förnyad. Hela riket gör insam-
lingar för östpreussarna.
Hela riket har likaledes tagit del i vårt
krigslån. Regeringen önskade en miljard
mark till den 19 september: den har er-
hållit 4,5 miljarder. Detta är det som fat-
tigt och icke ekonomiskt bärkraftigt ut-
skrikna Tyskland.
Framför allt är det England och Frank-
rike, som framställt oss så, dessa som 1904
förbrödrade sig mot oss, under förevänd-
ning att vi äro "brutala”, "barbariska”,
"tröga och utan initiativ”, "slaviska”, "un-
derdåniga”, "karaktärslösa”, "en härd för
ofrihet och militarism”. Nå, Frankrike
närde ett gammalt agg, det hade icke över-
vunnit smärtan från 1870—71 och trodde
sig i förening med England och Ryssland
kunna taga ”hämnd” på oss, hämnd där-
för att vi på fyrtio år blivit Frankrike
obestridligen överlägsna, militäriskt, kul-
turellt och socialt. Så var även fallet
med engelsmännen, de ”germanska kusi-
nerna”, vilka endast i avund mot en mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
