Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form af samma grundord. Abstrakta ord med afledningen m
ock betydelsen ’larm, skrik o. d.’, alltså analoga med isl. jalmr,
ligga till grund för flera andra svenska sjönamn såsom
Bjäl-men» Galmaren ock väl äfven Kärmen. Den för dessa
sjönamn gemensamma betydelsen är ’den hvinande sjön,
storm-sjön’; jfr för öfrigt Ommen, O pen, Skrikegallen, Tjutingen.
Att namnet, som det synes, under 1400-talet, erhöll
ändel-sen -aren, torde icke bero på invärkan från Mälaren, där denna
ändelse först senare tyjcks ha stadgat sig. Att redan vid denna
tid ett suffixalt -ar- kan uppträda äfven i andra sjönamn, visa
fsv. Hallarse (1404) : Hallaren samt möjligen äfven Oiarsbodha
(1334), hvarom se under öjaren. I regel är det sjönamn på -ir
som i yngre tid antagit ändeisen -are; jfr det analoga
förhållandet med appellativerna på -ir såsom lmkir, myrpir o. s. v.1
Föga sannolikt är, att i Jälmaren ombildning ägt rum i
anslutning till sbst. mar.
Om det sjönamn, som GS 2 V 34, Bob., skrifves
Hjelmevatt-net, äfven har samma grundord som Jälmaren, kan i saknad af
äldre former ej afgöras. Det kan höra till fno. älfnamnet
Hjalm(a)2 — en härledning som däremot för Jälmaren
naturligtvis är oantaglig. Den af Bergström Sdml. ortn. s. 2
föreslagna sammanställningen med il (stormil o. d.) kan af
ljudliga skäl icke häller akcepteras.
Jälnan jäl3nan2, af allmogen uttalat »jä^an» d. v. s. jänan
(Gälnan Hermelin 1802; Gählnan Radloff 1: 13 [1804]; Jällnan
Tham Sthm s. 14; Jälnan GS 6 Ö 31), lång, smal sjö med
branta stränder i Rö sn, Sjuhundra hd Uppl. : Jälnsättra. 1
saknad af gamla former kan jag icke med någon slags
bestämdhet yttra mig om namnets ursprung. Kanske har man
att utgå från ett fsv. sjönamn ’Gmllandi : fsv. gaella ’skrika7;
jfr de i så fall besläktade ock likbetydande Gallen, Galmaren,
Gällen, Skrikegallen. Detta kan tyckas som en blott lös
gissning, men formen är som vattendragsnamn ingalunda
uppkonstruerad. Ordet tycks nämligen ingå i gårdnamnet
Geel&ndhft-bodha från år 15003, nu Jälnebo, Högsby sn, Han börds hd *)
*) Se för öfrigt afd. II.
2) Om detta se Rygh NG 1:218.
3) Vadst. kl. jordeb. s. 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
