Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2) (GS 4 Ö 37), lång, smal sjö i Misterhults sn, Tunaläns
hd, ock Hjorteds sn, S. Tjusts hd Kim.; snarast en vik af
Gåsfjärden.
3) (GS 4 Ö 36) Västerviks sn, S. Tjusts hd Kim., vid
Gamleby viken : Marsbäcken, Mamfts.
4) (GS 4 Ö 36) Västrnms sn, S. Tjusts hd Kim., vid södra
ändan af Värkebäcksviken.
5) (GS 4 Ö 36) Gladhammars sn, S. Tjusts hd Kim., vid
norra ändan af Värkebäcksviken.
6) (Rääf 5: 2) Askeryds sn, Ydre hd Ög.
7) (Tuneld [I] 2: 8 [1786]) Sdml.; för öfrigt mig obekant.
8) Norra ock Södra (Cederström Vrml. fiskev. nr 422,423)
Väse sn, Väse hd Vrml.
9) i sammansättningarna Göte-, Hulte-, Hälle-,
Mellan-maren Kim. (ock Älmaren?); dessutom i åtskilliga
sammansättningar från (Jppl. : Limaren, Rönmaren, Strömaren?,
ösma-ren; jfr Kvismaren.
Från GS 4 0 27 Häls.1 har jag antecknat Mam, liten sjö*
nära hafvet. Som synes, äro de allra flästa af ofvannämnda
sjöar belägna i omedelbar närhet af saltsjön. Då detta icke
kan bero på en tillfällighet, är det tydligt, att i namnen å
åtskilliga af dem det är deu betydelse af haf som skimrar
igenom, hvilken uppträder i fsv. mar n. (se Södw.), isl. marr m.,
fsax. m$ri f., ags. mere m., fht. mari n., ty. meer, lat. mare*
lit. pl. måres ’hafF, fslav. morje ’haf\ ir. muir o. s. v.2 I vissa
trakter af Finl. kallas grunda ock gyttjiga hafsvikar mar Rz*
Betydelsen ’hafsvik, fjord’ har äfven fno. marr, då det ingår
som senare led i fno. fjordnamn, hvarom se Rygh Stud. ss. 34,
67. I de långt från hafvet belägna sjöarna 1 ock 6 är
naturligtvis betydelsen en annan: snarast ’insjö’ i 1 ock därunder anförda
sammansättningar eller ’träskartad insjö’ såsom kanske i 6 ock
*) Orten faller utom området för denna afhandling.
2) Om ordet se för öfrigt Kluge Et. wb., Uhlenbeck Et. wb.
altind. spr. s. 218, Nor. Sv. etym. s. 54, Fick4 2:36, 217. Den
motsvarande slaviska stammen mor- ingår i det mähriska flodnamnet
Mo-rava, biflod till Donau (i ty. form Maroh), hvaraf äfven M&hren; se
Egli Nom. geogr. ock där citerad litteratur. Jfr vidare det af detta
ord bildade polska po-morze ’kustland’ = Pommern, kelt. (P)armorica.
’Bretagne’ o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
