Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande näs1. För öfrigt är den djup, har höga stränder samt
blir lätteligen häftigt upprörd äfven af stillare vindar2 3. I likhet
med Yngen 2 har den ett synnerligen klart vatten*.
Beträffande detta 8jönaran äro vi lyckligt lottade, så till vida som
fsv. former af namnet å den vid sjön belägna gården
Yngers-dal äro uppvisade. Detta namn skrifves år 1447 Ingelsdaall,
1466 Yngiladhal, 1480 JEngisdall ock 1500 Inghersda&l*. Den
fsv. formen af sjönamnet tycks alltså ha varit ’Ingel (1. *Yngel).
Samma stam ingår väl äfven i Yngen 1, Yngsjön (GS 2 Ö 41,
vid Kristianstad Skå.), Ingsjöarna (GS 1 V 37 ock enl.
uppgift), utmärkt vackra, i Sätila sn, Marks hd Vg., ock — nära
anslutande sig till det ponerade fsv. namnet — Ingelsjö Kim.,
anfört af Crselius s. 392 (1748? 1774). Vidare anser Rygb NG
2: 247, att till grund för no. sockennamnet Ingedal, fno.
Ingra-dal, ligger ett älfnamn Ingr, gen. Ingrar, ock för det fno.
gårdnamnet Ingardalr, nu Ingdalen, ett älfnamn utan radikalt
r. Har man äfven att ställa hit fht. ortnamnet Ingenbach
(Förstem. 2: 847)?
Hvad härledningen af dessa säkerligen urgamla5 namn
beträffar, ställer jag dem till den ieu. stam engh- ‘trång1, som
ingår i ir. ine ‘trånghet’ o. d. kelt. ’engos6, kymr. ing
‘strait-ness, distress’, adj. ’strait’, hvaraf t. ex. ingol ‘tending to
strai-ten, distressing’. Till ett af en motsvarande germ. stam
ing-adett adj. ’inguz (’inguuz), ‘inguja, ’ingja för Much Germ.
Him-melsgott s. 13 det bekanta folknamnet Ingvmones, vidare
Ing-viomerus, got. runnamnet Enguz, ags. Ing, isl. Yngvi, Ingiborg
o. s. v., hvilkas betydelse då vore att fatta som gr. ay^urro;,
ayycTXTo; o. s. v. Med dessa senare sammanställningar må
förhålla sig hur som hälst. säkert är, att de keltiska orden ock
— om min etymologi är riktig — äfven de nordiska
vatten-dragsnamnen Yngaren stå i afljudsförhållande till got. aggwus,
isl. engr, $ngr, fht. angi, engi, lat. angustus o. 8. v. ’trång\
hvilken stam kan föreligga i det under Ang- omtalade namnet
’) Lex. 7: 476 (med utförligare beskrifning).
2) Beskr. öfv. Björkviks sn s. 14.
3) öummel i SGU Aa 22: 7. 4) Vadst. kl. jordob. ». 258.
°) Om bebyggandet af Yngarens stränder se Hummel SGU Aa
22:9.
°) Stokes hos Fick4 2: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
