Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därvid. Den grep långt djupare. Det var vetenskapen
som grusade hans tro på naturen. Den hade redan
dessförinnan grusat hans tro på Gud.
Redan i hans tidigaste Fabler framträder starkt
denna nya åskådning. Strindberg har där, ett halvår
sedan han offentligen förklarat sig som deist, hunnit bliva
lidelsefull gudsförnekare. Det var icke minst som sådan
han upprörde sin samtid under senare delen av
1880-talet. Han gällde rentav som förnekelsens konung. Han
släpper lös hela sin ironi mot religionen. Oxen Apis i
Egypten får bliva gudstrons symbol, och i en annan fabel
berättar han Huru Prästen som Trodde på Gud
blir Omvänd ... och Dör i Skötet av sin
Familj i den Sanna Ateistiska Tron. Såsom
redan synes av titeln, är skildringen hållen i
uppbyggelsetraktaternas stil, ehuru det som här göres till uppbyggelse
är det som eljes kallas hädelse. Mot denna allmänna stil
som bakgrund insätter Strindberg lindrigt uppbyggliga
vändningar, såsom då han, gentemot möjligen förefintliga
tvivel, försäkrar att det verkligen finns präster som
tro på Gud.
Emellertid är hans naturvetenskapliga gudsförnekelse
ej lika tvivelsfri som lidelsefull. I Giftas II framhåller
han att vetenskapen ej lyckats lösa samhällslivets
problem (novellen Brödet, slutet), och att ateisterna ej
omlagt sin moral i enlighet med sin åskådning, vadan det
händer att idealisterna leva förnuftigare (De Ideala
Kraven).
Fablerna satirisera även åtskilligt annat än religionen:
fosterländskheten, anständigheten, äganderätten och
framför allt kvinnoemancipationen (Måsarne). Strindberg
är vid denna tid framför allt kritikern. Det nyss, i
Utopier, så starkt utpräglade uppbyggarnitet är
undanskjutet, ty dess gamla grundval vacklar, och den nya
är ännu ej fast och klar.
Ehuru Fablerna äro mycket naturvetenskapliga, är ju
fabelns diktform ej helt realistisk. Strindberg hade redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
