Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 • 1 • • 1 mnfrfltfwn i
-_1 GREVESLOTTET__
vildaste hästarna och sköt blott de starkaste hjortarna.
Vår grevinna höll för mycket av honom, det var
hennes olycka. Vår unge greve liknade henne till det yttre
drag för drag, och det var också hans olycka. Hon
var endast mindre och spädare till växten, och
hennes röst var ren som en klockas. Då hon äntligen
väntade sitt barn, såg hon ut alldeles som en ljuslockig
ängel, så vackert och stilla strålade lyckan ur hennes
ögon. Greven syntes då också bliva vänligare mot
henne och stannade till och med hemma över
sommaren för att avvakta barnets födelse. Men då man
slutligen bar barnet till honom och det låg i lindan så litet
och spensligt med sitt blonda hår, sade han icke ett
ord, utan lade det med en skakning på huvudet
tillbaka i vaggan och lämnade rummet. Jag såg ganska
väl, att det gick grevinnan hårt till sinnes, och jag för
min del var så förbittrad, att jag sade för mig själv:
’Ja, till häst komma pojkarna ju ej till världen.’ Jag
ångrade det genast, ty grevinnan hade hört det, och
jag blev utskickad. En vecka därefter dog hon;
barnsängsfebern bortryckte henne.
Jag måste underrätta greven därom. Han satt just
vid flygeln och spelade, vilket han gjorde alldeles
härligt, så att man kunde vilja höra på hela timmar
igenom. Det var på morgonen; han hade under natten
vakat i rummet utanför grevinnans och hade nyss gått
upp till sig, emedan hon syntes vara bättre. Men i
stället för att sova hade han satt sig vid pianot, och under
tiden hade hon avlidit. Nu steg han upp utan att
förändra en min, slog först igen flygeln och gick sedan
med sin vanliga stolta gång ned för trappan till sin
döda hustru. I förrummet låg den lille junkern och
===== 121 =====
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
