- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
201

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blick, hvarefter han med förnyadt och stärkt patos
fortsatte sitt tal och slöt med att utbringa ett lefve för
familjemodern som var någonting mycket högre och
framför alt mycket renare än familjefadern, hvilken på sin
höjd kunde sörja för det praktiska lifvets behof och
resultat, då hon deremot var den som i hemmet, och
genom hemmet i samhället, sörjde för de andliga krafven.

Skålen dracks naturligtvis med entusiasm, och
hä-radshöfdingens fru vinkade så vänligt öfver bordet åt
sin man, som så väl visste att uppfatta qvinnans stora
betydelse i verlden, medan majorskan å sin sida torkade
sig i ögonen och försökte att svara på skålen, något
som dock totalt misslyckades till följe af hennes djupa
rörelse. Hon nöjde sig i stället med att trycka
härads-höfdingens händer i sina och att försäkra honom om att
alla mödrar skulle känna sig stolta öfver att vara
föremål för en så vältalig hyllning, äfven om de inte på
långt när kunde gå in på att de utöfvade ett så
vidsträckt inflytande som han hade tillagt dem.

Under tiden vände sig ingeniören till lilla frun och
sade i det han lyftade sitt glas:

— Tillåts det mig att så här enskildt få höja mitt
glas och tacka fru Hult för den angenäma sammanvaron
ute på landet? Det behagliga umgänget i ert älskvärda
sällskap skall al tid vara ett af mina lyckligaste minnen,
och om jag någon gång kommer tillbaka, kan jag då
hoppas på att få röna ett lika vänligt mottagande soin
det som nu kommit mig till del?

— Det är så litet att tacka för! — svarade Fanny,
i det hon helt lätt förde sitt glas emot hans, — det är
ju egentligen vi som ha’ ingeniören att tacka för bra
många trefliga stunder under den tid ni varit i vårt
grannskap.

— Hvad har jag kunnat göra för er trefnad? —
återtog denne i det han lutade sig närmade henne,
medan pratet och skrattet växte alt mera rundt
omkring dem, — jag tänker väl att jag egentligen bara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free