Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har stört den lycka som unga makar hälst vill behålla
för sig sjelfva!
— Visst inte! Hvad tänker ingeniören på?
— Jag tänker helt enkelt derpå att ni säkert många
gånger önskat mig så långt som vägen räcker! —
återtog Stenmark i det han smuttade på sitt glas och såg
på henne med forskande blick, — åtminstone har det
förefallit mig så, när jag ibland kommit och stört de der
små poetiska skymningsstunderna, som nygifta så gerna
njuta af på tu man hand. — Ar det inte så?
— Nej, det försäkrar jag ingeniören! — sade Fanny
småskrattande, men dock med en viss förlägenhet, —
och Gustaf har altid varit så glad när ni kommit till
oss — det har ni nog sett för öfrigt!
— Ja han kanhända, — svarade Stenmark, —
men lilla frun sjelf, hur har det varit med henne?
Se-så, medge nu helt öppet att ni varit betydligt svartsjuk
på mig — åh jag har nog sett det, och jag förstår det
så väl! — Jag har sjelf erfarit aldeles detsamma!
— Har ingeniören varit svartsjuk på mig? — Så
varm trodde jag inte att vänskapen var emellan Gustaf
och er!
— Svartsjuk på er? — återtog ingeniören, i det
han sänkte rösten ännu mera, och såg på henne med en
hastig blixt i de dunkla ögonen, — nej, jag har varit
svartsjuk på honom! På honom, den lycklige! — tilläde
han med någonting liknande en suck, — på honom som
inte vet att uppskatta sin rikedom!
— Herr ingeniör! — stammade Fanny med på en
gång häpnad och förskräckelse, — betänk att––
— Förlåt mig — förlåt mig — hviskade han hastigt,
i det han lutade sig emot henne och lade sin arm mot
ryggstödet af hennes stol, — jag är en usling, jag vet
det; men om ni visste hvad jag är olycklig, om ni
kunde ana hvad jag kämpat — men var lugn. Aldrig
mera skall ett ord komma öfver mina läppar, aldrig
skall jag —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
