Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPELLPREDIKANTEN. 37
baklänges, därpå gjorde en tvär vändning, satte svansen
i vädret och barkade af upp i småskogen i fullt fyrsprång.
»Så där ja, mina damer,» ropade Vicke skrattande
och vände sig om med hatten i hand, »nu är vägen fri,
som ni ser!»
»Gud, så snällt af er!» ropade frun artigt, men tillade
efter några ögonblick med orolig min: »Bara han inte
kommer igen längre fram!»
»Hon menar ni väl?» inföll Vicke.
»Nej, nog var det väl en tjur,» fortfor frun och såg
med förskräckelse uppåt skogen.
»Jag försäkrar er, mina damer, att det var en kossa,»
bedyrade Vicke. »Jag har sett henne och hälsat på henne
förut.»
»Ja, ser mamma det att det inte var någon tjur !»
inföll nu Agnes, som ville visa sig modigare än hon var.
»Det kunde jag väl tro också.»
»Det hindrar inte att hon kan vara folkilsken och att
hon kommer tillbaka igen,» fortfor fru Holmer envist, »och
då så...»
»OÖm därför damerna tillåta, så kan jag ju få göra er
sällskap hemåt,» föreslog Vicke artigt, »ifall hon skulle ha
den fräckheten att...»
»Det vore rysligt snällt af er!» försäkrade frun. »Men
med hvem har vi det nöjet att...»
»Å, ursäkta! Jag glömde ju alldeles att presentera
mig. Vicke Blommén, genre-, landskaps- och
porträttmålare,» sade Vicke helt ogeneradt, »för tillfället boende
på sommarnöje hos fiskar Magnusson vid Sikviken. Och
om jag inte misstar mig, så är det fru Holmer, som jag
har den äran...»
»Jaha, änkekamrerskan Holmer,» svarade frun med
en viss gravitetisk värdighet. »Och det här är min dotter
Agnes, som är alldeles rysligt intresserad för taflor, och
det är då jag också, för det finns igen utställning som
inte vi gå på — och i tjugu år har vi varit med i
konstföreningen — det var salig Holmer som gick in; men
aldrig ha vi vunnit något.»
»Och inte på de andra lotterierna heller,» inföll nu
Agnes, »fast vi köpt lotter öfverallt.»
»Jag väntade mig verkligen inte att träffa så varma
konstvänner här ute,» sade Vicke med den allvarligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
