Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornblixt - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 KORNBLIXT.
»Ja, det skulle häradshöfdingen göra,» sade
gästgifvaren fryntligt; »här finns mycket te’ titta på, och en
god middag kan jag lofva, om han vill stanna öfver en
dag eller så.»
Det blef en vacker morgon. Inte så där riktigt
solblank och klar, så att man tycker att allting leker och
gnistrar och lockar till glada tokerier, utan lätt molnhöljd,
med en och annan solglimt emellan molntapparna, så där
som ett hastigt leende öfver ett allvarligt ansikte — just
en sådan där dag som lockar till utflykter och som ger
omväxling af dagrar och skuggor.
Jag åt min goda kaffefrukost i lagom tid — så där
mellan nio och tio, och under tiden pratade jag med
gästgifvaren, som höll mig sällskap, sedan han gjort sig
ärende med att höra om jag ämnade stanna öfver. När
han fick höra att det var min afsikt, slog han sig ner
midt för mig och började prata hit och dit.
»Ar det så att häradshöfdingen vill titta sig omkring
i trakten här,» började han, »så har jag en lättvindig
norsk karriol och en liten bra norrlandshäst, och dem kan
häradshöfdingen få låna bägge två.»
»Tack så mycket!» svarade jag och slog sönder mitt
andra ägg; »men jag tror jag föredrar att gå.»
»Jag tyckte häradshöfdingen sa’ i går kväll, att han
behöfde hvila opp sig,» återtog han med en slug
blinkning på ena ögat, »och då är det väl inte precis
sättet.»
»Ja, men man ser trakten bättre när man går,»
inföll jag, som, i förbigående sagdt, var litet rädd för att
skjutsen skulle bli väl dyr.
»Det är väl så, det,» fortfor han; »men
häradshötdingen känner inte norrlandsvägarna, det hör jag, det.
Och häremellan och Ströms bruk, där bästa utsikterna
finns, är det ena rent djäkliga backar, ska’ häradshöfdingen
veta.»
»Hvad kostar det då, om jag hyr karriolen och hästen
för dagen?» frågade jag som försiktig general.
»Det blir vi alltid sams om,» svarade han, »och är
det bara det, så kostar ett par halfsulor väl ungefär lika
mycket.»
När jag hörde att det inte lät värre än så, bestämde
jag mig med detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
