Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Braun-
schweig.
Utmärkande för handtverksförhållandena i Strassburg är, att man
ej för hela denna tid har några som helst privilegiebref för enskilda
yrkeslag bevarade.
Staden Braunschweig1 har uppstått genom sammanslutningen af
fem ursprungligen oberoende stadssamhällen. Redan i den s. k. ottoniska
stadsrätten, som är från 1240- och 1250-talen, stadgas att ingen må
söka vinna en ’innung’ eller ett yrke, om han ej erhållit orlof af dess
mästare eller yrkesmännen.1 2
Guldsmederna i den gamla staden erhöllo 1231 ett skråbref,
utfärdadt al fogde och råd.3 Detta href är märkligt äfven därför, att
rådet här första gången finnes omnämndt. Guldsmederna få rätt att
hafva eller välja en egen mästare för sitt handtverk. Ingen må utan
deras tillstånd utöfva yrket, som ej förut gjort rätt för sig till ämbetet.4
I hertigens namn ger hans fogde 12405 åt borgarna i det då ännu
själfständiga stadssamhället Alte-Wik »en viss rätt att sälja, vanligen
kallad inninge; ingen må därför njuta denna rätt annat än för så vidt
det sker med borgerskapets samtycke».6 Borgerskapet får tydligen rätt
att efter sitt eget fria skön ordna köpenskapen i Alte-Wik. Funnos där
handtverksämbeten, så möjliggjordes skråtvångets införande.7
1 Rietschel 95; Hegel II 414 ff.
2 »Neman ne mach sich nenere ininge noch werkes underwinden, he ne do it mit
dere meistere oder mit dere werken orlove». Hegel II 416 f. — Eberstadt 155
gillar ej att som Hegel öfversätta werken med yrkesmän, utan anser det liktydigt
med opera. Möjligen betyder det här ämbete. [Se vidare Keutgen, ÄZ 222 f.,
som anser det synonymt med ininge eller betydande: genom innungsrätt skyddadt
handtverk; liknande Croon 75. — Om stadsrättens datering och äkthet se Keutgen
MZ 197 n. 500.]
3 [Tr. hos Keutgen 356.]
4 ».. . magisterium operis sui dedimus et concessimus eternaliter possidendo, ut
nullus contra voluntatem ipsorum et licenciam in opere eorum operando se
intro-mittere presumat, nisi prius statutam eorum iusticiam ad voluntatem ipsorum eis
persolvat.»
5 [Urk. tr. hos Keutgen 356.]
6 ». .. quandam gratiam vendendi que vulgariter dicitur inninge, ... ita ut
dic-tam gratiam nullus habeat, nisi tantum sit de consensu et voluntate burgensium
pre-nominatorum.»
7 [Croon 77 anser att privilegiet skapar ett ämbete. För Keutgen (ÄZ 196 ff.)
äro de braunschweigska urkunderna en af hufvudkällorna till kännedomen om innung,
hvarom se nedan 151 f.
1245 förlänade hertigen själf »graciam que vulgariter dicitur inninge» åt alla in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
