Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handtverkarna äfven ha samman slutit sig i ämbeten, om ock få
upplysningar därom blifvit åt oss bevarade. I den liibska stadsrätten af
1240 stadgas, att bagarnas mästare, bvilka gifvit rådet sin ed att
öfvervaka arbetet, skola, om de befinnas skyldiga till att ba bakat
dåligt eller för lätt bröd, lida dubbelt straff mot andra bagare ocb
dessutom för ett år uteslutas från utöfvandet af sitt bandtverk, om ej
till äfventyrs rådet finner skäl att efterskänka detta senare straff.1
Häraf ser man sålunda, att bagarna denna tid måste ägt ett ämbete,
i spetsen för hvilket stodo mästare, i likhet med bvad förhållandet var
i andra tyska städer. Antagligen funnos äfven andra
handtverks-ämbeten. Härpå tyder stadslagens stadgande att rådet kan gifva
handtverkarna »morgonspråk», i hvilket fall de äro skyldiga att vid dessa
främja stadens nytta, men ej äga rätt att besluta något mot staden.
Brytes däremot, skola mästarna ocb de som närvarit straffas med böter,
hvarjämte mötesrätten då upphör.1 2 Att rådet gaf handtverkarna
morgonspråk innebar tydligen redan då, liksom fallet var under den senare
tiden, att handtverkarna erböllo tillstånd att bilda ett ämbete. Den
viktigaste befogenhet de därvid kommo i besittning af var rätten att,
å ämbetets sammankomster utöfva en begränsad jurisdiktion öfver
ämbetets medlemmar ocb där förhandla om yrkets angelägenheter. Redan
1240 bör alltså i Liibeck en handtverksorganisation af ungefär samma
art som de sydtyska städernas varit känd ocb delvis införd, om ock
föga fast utvecklad ocb utan någon större själfständigbet gent emot.
rådet.
Det är endast tillfälligtvis som någon kunskap om dessa äldsta
ämbeten blifvit bevarad. En urkund från 1282, bvari rådet i Rostock
på uppmaning af sköldmakarnas ocb sadelmakarnas ämbete därstädes
utfärdar ett intyg om god vandel för en gesäll från nämnda ämbete,
upplyser om att ifrågavarande gesäll förvägrats af ämbetet i Liibeck
att där blifva sin egen. I Liibeck fanns alltså 1282 ett motsvarande
ämbete, hvilket i detta fall ansågs ba förbrutit sig mot öflig sed.
Wismars stadsbok (1246—1272) upptager en kort förteckning öfver
bagarnas rättigheter i Liibeck, bvilka sålunda synas fått giltighet äfven
i Wismar.3
1 Wehrmånn 13.
2 Wehrmånn 13, 72, 77.
3 Wehrmånn 13 f., 19 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
