Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Åkerbruket - Boskapsskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS
nersborgs, Stockholms och Wisby län. En stor
del af den spannmål och polafes, som landet
afkastar, uppslukas imellertid af
bränvinsbränningen. hvars anmälda tiliverkningsbelopp
för 1855 utgjorde {l,019,(J98 kannor, ehuru
man kommer sanningen närmare, om
bränvins-tillverkningen upptages till hälften mera eller
I? à 13 mill. kannor. (Se Fabriker.)
För jordbrukets upphjelpande har staten
ingalunda varit bekymmerslös, utan i detta
hänseende vidtagit flerfaldiga åtgärder. Biand
dessa bör först nämnas det s. k.
Skijlriingsvä-sendet. som börjades i Dalarna 180.2, i afsigt
atl reglera den genom en alltför vidsträckt
hemmansklyfning splittrade jordegendomen i
ordentliga hemman, och 1803 påbegyntes i
Skåne samt efter hand i de öfriga länen af södra och
mellersta Sverige. Härtill kommer den i de
fem norra länen pågående ajvittringen (som
består deri, att hvarje hemman eller by får,
efter förutgången mätning och uppskattning,
tillräckligt utrymme til! hell mantal tilldeladt,
hvarefter den öfriga jorden förbehålles staten,
dock endast för att användas till nya hemman
eller torp), hvilken till år 1855 koslat staten
öfver 800,000 r:dr b:ko, medan stiftesverket i
del öfriga liket från 1830 till 1851 kostat
staten 888,890 r:dr, oberäknadt utflyttningshjelp
för åtskilliga hemmansegare och utom hvad
jordegarne sjelfva måst utgifva lor en reform,
hvaraf kommande generationer skola skörda
den hufvudsakliga nyttan.
Andra åtgärder till jordbrukets
upphjelpande äro inrättandet af Landtbruksakademien
(1813). af landtbruksläroverken vid Degeberg
i Mariestads län (1834), vid Riseberga (nu vid
Säbylund) i Örebro län, Julpa i Westerås
län, Gurdsjö i Carlstads län. Väderbrunn i
Nyköpings län, m. fl., inalles 18
landtbruks-skolor, deribland den högre landt
bruks-undervisningsanstalten vid Ultuna. Äfven till
kre-atursracernas förbättrande har staten bidragit
genom stuterierna vid Strömsholm i Westerås
län, Flyinge i Malmö län och Ottenby på
Öland (vid 1854 års slut med tillsammans 467
hästar, deraf 95 hingstar). — genom de 8
stam-holländerierna vid Jordberga i Malmö län,
Björnö i Kalmar, Bergqvara i Wexiö, G
am-malstorp i Mariestads, Riseberga i Örebro,
Lindholmen i Nyköpings, Ultuna i Upsala
och Johannisberg i Vester-Norilands län, —
samt de 11 stamschäferierna vid Degeberg,
Ottenby, Mülsäker i Södermanland,
Meliings-holm i Uppland, Mänslorp i Vestergötland,
Visborg, Uvltfreda och Skattehugen på
Gottland, Årup i Christianstads Län, Djursholm
i Boslagen och Barkestorp vid Calmar. —
De i samtliga länen inrättade
liusltiillnings-Sällskaperna böra icke heller lemnas
oanmärkta. •
Ett bevis på jordbrukets framsteg har man
i den betydliga spannmålsexporten under de
sednaste åren. I äldre lider behöfde Sverige
ingen främmande införsel af lifsmedel, i 13:de
århundradet hemtade Holland, England,
Danmark och Norge säd i Sverige, och under
Gustaf den Stores tid utfördes, efter Axel
Oxenstjernas beräkning, årligen 168,000 t:r spannmål
sjöledes. Är 1650 lärer hafva varit det första
året, då utländsk säd blef hit införskrifven,
och sedan dess ökade sig denna import
betydligt. Redan 1684 inrörskrefvos 200,000
tunnor, från 1738—58 i medeltal 384,000
tunnor årligen, 1764 664,993 tunnor, 1800
352.000 tunnor. Sedermera utgjorde
Spannmålsimporten: Spannmålsexporten:
1810 482,000 t:r årl. i medeltal
1815 19 288,400 >, »
1820-24 14,000 » „ 28,148
1825- 29 112,900 » >, 102,768
1830- 34 38,450 „ „ 98,010
1835- 39 152.803 » „ 52,660
1840-44 38,625 » „ 154,180
1845-49 33,447 » » 410,084
1850 133,779 » „ 343,321
1851 356.599 » >, 229,383
1852 319,182 » » 145,9.20
1853 148,785 » » 299,975
1854 46,702 » » 1,026,220
1855 sannolikt öfver 2 mill. t:r.
Största injörseln har alltid varit af räg,
största ut/vrseln deremot af hafra.
Boskapsskötseln har först på de sednare
åren blifvit omfattad med större
uppmärksamhet af jordbrukaren, som hittills för det mesta
egnat sig blott åt sädesodlingen och
bränvinsbränningen. Den har derföre icke heller ännu
vunnit sådan utveckling, att den kan fylla
landets behof af viktualievaror. Enligt
Lands-höfdirigarnes Berättelser egde år 1850 landet
380,000 hästar, 289,000 oxar, 1.030,307 kor.
496,888 st. ungboskap, 1,550,000 får, 555,318
svin och 177,977 getter och hade på 28 år,
under hvilken tid folkmängden blifvit förökad
med 28 proc., kreaturens antal i stället
blifvit relativt förminskadt (hästarnas antal till och
med absolut, emedan landet 1842 hade
omkring 400,000 sådana) Imellertid är det
egentligen kreatursracernas sämre beskaffenhet, som
utgör den stora bristen i Svenska
boskapsskötseln, ty hvad antalet beträffar, står Sverige
deri framför de flesta länder i Europa; nian
räknar nämligen i Europa öfver hufvud för
hvar 12:te menniska ett lastdjur och för hvar
3:dje ett nötkreatur; men i Sverige funnos år
1850 en häst för hvar 9:de och ett nötkreatur
för hvar Ij invånare.*)
I äldre tider kunde Sverige utskeppa både
boskap och viktualier; men redan före medlet
af 18:de årh. förvandlades detta förhållande till
sin motsats. Redan 1740 infördes i landet
öfver 20,000 lisp. smör, mer än 50,000 lisp.
ost och 20,000 lisp. talg, af hvilka varor
införseln sedermera tvckes alltjemt hafva stigit,
ända I ill 89,000 lisp. smör och 83,000 lisp.
talg 1829. År 1853 stod införseln af kreatur
och viktualier som följer:
Hästar .......... 429 st.
Hornboskap och får . . . 459 st.
Kött, saltadt....... 1,234 tunn.
Fläsk, d:o ........ 1,241 »
Talg ........... 143,971 Ipd.
’i För 1855 uppgifves följande kreatursantal:
398,507 hästar, 311,830 oxar. 1,112,295 kor,
j 494,695 ungboskap, 1,592,254 får, 564,134
svin, 172,926 getter och 86,915 rebnar,
alle-’ sammans värderade till 258,659,000 rdr rmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
