- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
19

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Boskapsskötseln - Skogshushållningen - Bergsbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19

Smör ........... 1,046 »

Ost ............ 21,161 »

Ull ............ 78.663 a

Deremot utfördes s. å. 1643 st. hornboskap,
342 Ipd smör och 1661 lisp. ull; men den
egentliga eiportartikeln af ladugårdsprodukter
inskränkte sig till kreatursben. — använda
till gödningsämne, — och af hvilka 1833
exporterades öfver 350,000, 1853 öfver 65,000
Ipd. Under loppet af 1854 utfördes visserligen
2200 st. hornboskap och 698 andra kreatur;
men deremot infördes nära 4,000 Ipd smör,
öfver 15,000 lpd ost, 85,000 Ipd talg samt
220,650 Ipd hudar och skinn. Endast för tre
artiklar, talg, hudar och ull, betalade Sverige
under åren 1843—1850 till utlandet öfver
24 mill. rdr bko eller 3,786,000 rdr i
medeltal ärligen [1].

Skogshushållningen befinner sig f. n. på
en sådan ståndpunkt, att, om icke en förbättrad
skogshushållning blir mer allmänt införd,
landet i sin helhet taget kommer att lida af
skogsbrist. Redan~;1850 var, enligt Landshöf-

dingarnes Berättelser, skogsbrist förhand i
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Upsala
Län, den närmade sig med stora steg i
Christianstads, Carlskrona och Mariestads Län;
i Wexiö, Linköpings, Umeå och Piteå Län,
äfvensom i Dalarne, på Gottland, i Wermland
och Östersunds Län voro skogarne starkt
medtagna,
fastän de ännu motsvarade länens
behor och medgåfvo arsättning till andra
orter; men blott i Falu- och Gefleborgs Län
ranns ännu tillräckligt med skog. Imellertid
beräknas den till verklig skogsväxt användbara
skogsmarken till 1120 sv. qvadratmil eller något
örver 25,920,000 tunnland. SkogsaTkastningen
uppskattas örver huTvud till 22 famnar om 100
kubikrot ar tunnlandet, och med beräkning ar
100:årig åtejrväillid, då 259,200 tunnland skulle
finnas att årligen aTverka, blir sålunda årliga
skogsarkastningen 5,700,000 famnar, — efter
det nu rådande sättet att hushålla med
skogen, hvilken dock, väl skött, skulle kunna
gifva 40, 50, ända till 90 famnar om året,
någonting hos oss ytterligt sällsynt. Om man
nu med J. ar Ström antager en årlig
förbrukning ar 7,755,200 eller, med Ljungberg, af
8,865,200 famnar, så uppkommer i Torra
fallet en brist ar 2,055,200, i det sednare ar
3,165,050 famnar, hvilken måste fjIIas med
skogarnas anlitande utöfter den tillgång, som
de kunna lemna, i fall de skola fortfarande
ega bestånd. Häri sålunda förklaringen örver
den alltmer tilltagande skogsbrislen. Med bättre
skötsel anses deremot hvarje tunnland kunna
gifva minst 50 famnar i en omgång, så att bela
skogsafverkningen för året skulle kunna uppgå
till nära 13 och årliga utförseln till 3 à 4 mill.
famnar om året. Imellertid bör man kunna
hoppas någon förbättring i delta hänseende,
så väl genom regeringens och lägstiftningens
åtgärder, som ock genom det år 1829 på
Djurgården vid Stockholm inrättade
Skogsinstitutet, tillika med den läroanstalt ar samma art,
som på Jernkontorets bekostnad blifvit anlagd
på Vcstsura i Westerås Län och sedermera
förflyttad till Nora.

Utom Stenkol af alla slag (stenkol,
stenkols-slvbb, cokes o. s. v.), hvaraf införseln 1839
uppgick till 92,000. men redan 1854 till 769,626
tunnor, infördes sistnämde år 5,582 famnar ved
(27,673 famnar 1834, 17,382 famnar 1844),
122,000 stycken tunnband, 11,000 styck,
stäfver, vidare bjelkar och sparrar, läkter och
bräder, fanerskifvor och virke m. m. (dessa
sistnämda till ett värde ar omkring 10.000 rdr)
samt 5,172 kubikfot mahogny (1,382 kub.fot
1834, 1,448 kub.fot 1844). Exporten af
skogsprodukter
for sistnämda år utgjorde
deremot: virke och timmer för ett värde af
156,461 rdr (1844 för 120,208 rdr), —
bräder, plankor 1,196,970 tolfter (603,008
tolfter 1844), bjelkar och sparrar 7.29,890 st., —
stäfver 7,528,773 st. (8,293,000 st. 1844, —
tjära 110,468 tunnor (34,000 tunn. 1844),—
ved 2.186 famnar o. s. v. — Med hänseende
till värdet hafva under de sednare åren
trävarorna intagit första rummet bland Sveriges
alla exportvaror.

Bergsbruket är i Sverige ar hög ålder, och
torde redan under hedenliden så väl


[1] *) I riket funnos år 1856 följande lägre
Landt-bruksskolor, nämligen: Baddorp i
Linköpings Län, i slutet af Oktober 1855
ditflyttad från Sjögestad; — Wäderbrunn i
Nyköpings Län; — Säby lund i Örebro Län;

— Gårdsjö i Wärmlands Län; —
Dagsholm i Elfsborgs Län; — Lunne i
Wester-norrlands Län; — Rosendal på Gottland;

— Edeby i Stockholms Län; —Degeberg
i Skaraborgs Län; — Flishulti Jönköpings
Län; — Torp i Kronobergs Län; — Bo i
Kalmar Län (skolan nu flyttad till
Ryssbylund); — Gungvala i Blekinge Län; —
Orup i Malmöhus Liin; — Julpa i
West-manlands Län; — Åby i Gefleborgs Län
samt Haisüo i Dalarne. —
Hushållssällskapet i Halland har begärt inrättande af
en lägre landtbruksskola på egendomen
Wrangelsro i nämnde provins, och på
Alnarps kungsgård i Malmöhus Lan kommer
ett Landtbruks institut alt upprättas. Till
detta Institut äro 175,000 rdr rmt anvisade
att utgå under loppet af åren 1858 och
1859, hvarjemte det erhåller ett årligt
anslag ar 18,000 rdr rmt.

Rikets Stitterier under ofvannämnda år
voro följande:

Strömsholm med 201 hästar, deraf 43
beskälare och 40 moderston.

Flyinge, med 94 hästar, deraf 31
beskälare och 20 modcrston.

Ottenby, med 178 hästar, deraf 10
beskälare och 46 moderston. Det
härvarande Holländeriet bestod af 166 kreatur,
SchäTeriet ar 462.

Rikels Stamholländerier voro s. å.
följande : Jordberga i Malmöhus Län; —
Björnö i Kalmar Län; — Susegärden i
Hallands Län; — Gammalstorp i
Skaraborgs Län; — Riseberga i Örebro Län; —
Lindholmen i Nyköpings Län; — Ultuna
i Uppsala Län; — Holm i Westernorrlands
Län; — Haddorp i Linköpings Län
(dit-flyttadt den 1 Nov. 1855 från Röby).

Geogr. Lexik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free