Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silfver- som koppar- och jernmalm hafva blifvit
brutna i landet. Redan på 1430:talet
producerades vid Sala grufva 20.000 och 1506 ända till
35,000 marker silfver; år 1650 tillverkades vid
Falu grufva 20,321 skeppund koppar, och år
1695 smiddes i hela riket öfver 228,000 skepp,
jern. I våra tider har jernet intagit första
rummet bland Sveriges skatter af mineralriket.
Sverige har haft en guldgrufva, Ädelfors
i norra Småland, som, upptäckt 1730, gaf
anledning till stora förhoppningar, men snart
blef så uttömd, att man redan i slutet af 1700:
talet upphörde med arbetet deri. Från _ 1741
till och med 1773 slogos af guld från
Ädelfors 12,000 dukater. Nu erhålles guld genom
guldbaltens utdragande ur silfvermalmer vid
Gustaf III:s Silfververk i Falun, och under
loppet af 1855 vunnos på detta sätt 72 ort
90 korn. — Vida ansenligare är
produktionen af Silfver, hvilken metall erhålles från
Sala i Westmanland, Gustaf 111:s och Löfås
Silfververk i Stora Kopparbergs Län samt
Guldsmedshyttan i Örebro Län. Deremot har
Vermskogs silfververk i Wermland blifvit
nedlagdt, och vid Hellefors silfververk samt vid
Jerle och Pehrsbo profhyitor har ingen
tillverkning egt rum på de sednaste åren.
Under åren 1845—54 utgjorde tillverkningen i
medeltal 5,989 mark 9 lod 10 gran, — 1855
tillverkades i Sala 3,734 mark 12 lod, vid
Gustaf Ill:s verk 639 mark 9 lod, vid Löfàs 38
mark 10 lod och vid Guldsmedshyttan 1,250
mark 15 lod, eller inalles 5,603 löd. mark 14
lod. Ar 1847 var silverproduktionen större
än någonsin under de sednaste åren, nämligen
7,163 mark; år 1836, då den var lägst,
uppgick den till 3,482 mark.
Koppartillverkningen var i medlet af 17:de
århundr. så betydande, att regeringen icke
ansåg sig kunna tillgodogöra den med fördel
annat än igenom denna metalls slående till mynt;
men den har sedan efter hand blifvit så
förminskad, att hela produktionen år 1833 (vid
11 grufvor) utgjorde blott 5,519 skepp. 7 lisp.
och 11 marker. Sedermera upptäcktes nya
malmanledningar, och i synnerhet vid
Åtvidaberg i Östergötland stegrades afkastningen så
betydligt, att koppartillverkningen år 1854 för
hela riket uppgick till 12,228 skepp. 17 lisp.
9 skålp. och 1855 till 12,526 skepp. 9 lisp. 4
skålp. Under åren 1845—54 utgjorde
produktionen i medeltal 10,130 skepp.; största
tillverkningen var på de sednaste åren 1855, den
minsta 1840, då blott 5,794 skepp, tillverkades.
De Svenska kopparverken äro: Stora
Kopparberget vid Falun (1855 tillverkades 3,623
skepp.), Åtvidaberg (1855: 5,524 skepp. 4
lisp. 13 skålp. Stap. st. v.), Ljusnarsberg i
Örebro Län (558 sk.), Flögfors i Örebro Län
(226 sk.), Gustafs och Carlbergs kopparverk
i Jemtland (1855: 262 sk.), Waldemarsvik i
Kalmar Län (203 sk.), Tunaberg i
Södermanland (28 sk.), Riddarhyttan i Westmanland
(299 sk.), Garpenberg i Kopparbergs Län (64
sk.), Korsnäs, Såghyttan, Löfås,
Bergsgården och Smedstugan, alla i Stora
Kopparbergs Län. Nedlagda eller f. n.
obegagnade äro Jansbrohults kopparverk i Wermland
och Gotttnviks i Östergötland. — Vid
kopparhamrarna och valsverken [1] tillverkades
1855 tillsammans 3,564 skeppund. — Exporten
af ga koppar utgjorde s. å. 9,992 skepp., hvaraf
6,247 gingo till Lübeck.
Jernhandteringen är imellertid den
vigtigaste grenen af Svenska bergsbruket, och denna
har i allmänhet varit i jemnt framåtskridande.
Mellan åren 1738—1747 tillverkades t. ex. omkr.
334,000 skepp, tackjern, mellan 1791—1800
353,000 skepp, i medeltal årligen; denna
tillverkning hade 1830 stigit till 399,000, 1840
till 550,000, 1850 till 645,000 och utgjorde
1854 icke mindre än 749,253, men 1855
redan 963,593 skepp, tackjernsvigt. Imellertid
är denna progression föga betydande mot den
i andra länder, t. ex. Stor-Britannien, som
1S31 tillverkade blott 3 mill. skepp., men 1850
redan 11 mill., Nord-Amerikas Förenade
Stater, som från 815,000 skepp. 1830 hade 1840
höjt sig till 4 mill. skepp., Frankrike, som
1827 tillverkade 1,137,000 skepp, men 1846
hunnit till 2,742,000 skepp. o. s. v. Detta
förhållande förklaras dels derigenom, att
brännmaterialet, stenkolet, i Europas öfriga länder
är billigt och ymnigt, dels genom andra
omständigheter, och bland dem icke minst den
dryga beskattning, som hvilar på Sveriges
jern-handtering, samt den fordna ansenliga
exporttullen på stångjern, hvilken dock nu blifvit
nedsatt till 4 sk. bko per skepp. Imellertid
hafva skattebördorna i sednare tider blifvit
något nedsatta, och sedan förbudet mot
utförsel af tackjern blifvit upphäfdt, torde den
Svenska jernhandteringen hafva en bättre
framtid att motse.
Stångjernsproduktionen, som 1833
utgjorde 451,968, 1843 steg till 541,843 och
1853 till 718,570 skepp., hade 1855 höjt sig till
794,969 (1856: 840,205) sk. b.v. och har sålunda
ansenligen tilltagit. Gjutgodstillverkningen
genom gjutning direkt ur masugnarna, som
åren 1846-1850 i medeltal steg till 20,127
skepp., gick 1855 upp till 32,273 skepp., och
tillverkningen vid de egentliga gjuterierna till
35,374 skepp, ifrån 21,673 skepp, i medeltal
under åren 1846—50. Jernmanufaktur- och
ståltillverkningen hade likaledes 1855 höjt
sig till 89,484 skepp. b.v. ifrån 74,327 i medeltal
under åren 1846—1850, men var likväl d. å.
mindre än 1851, 1852 och 1854, då den uppgick
till 91—96,000 skepp., och än 1853, då den
utgjorde ända till 108,762 skepp. — Sveriges
största jernmalmfält äro belägna i
Norrbotten, Dalarne, Wermland, Nerike,
Westmanland och Uppland, och af de 1,836,727 skepp,
tackjernsvigt jernmalm, som brötos år 1855,
gaf Kopparbergs Län ur 140 grufvor det mesta
eller 526,535 skepp., Örebro Län 419,326
skepp., Wermlands Län 339,572 skepp., Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
