- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
22

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Bergsbruket - Sveriges Import af Bergverksprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

Ar 1834. 1844. 1854. 1855.
Koboltmalm skålp. 27,932 17,627 35.440 180,352.
Jern, gjutet tack-, skepp. 6,625 6,634 3,611 743.
Kanoner och kulor, M 7,214 5,228 10,511 552,
Grytor och pannor, > — 584 6 45.
Smidt: stångjern » 400.175 544,480 609.649 554,060.
Stål » 10,287 30,274 26,805 18.886.
Kalk tunnor — 35,584 30,281 34,355.
Koppar, gårad skepp. 3,012 5,561 9.233 9,993.
Messing skålp. — 6,933 60 201.
Sten, arbetad r-.dr 22,823 24,942 33,884 43,800.

(derjemte söndersågade
kanoner 5,377 skepp.)

Sveriges införsel af bergverksprodukter är
jemförelsevis mindre betydlig; men som det
icke saknar sitt intresse att se, till hvilken grad

vi uti detta hänseende äro beroende af
ut-ländningen, torde äfven följande tabell icke
vara ovälkommen.

Sveriges Import af Bergverksprodukter.

Är 1834. 1844. 1854. 1855.

Bly, oarbetadt, skepp. 711 1,127 1,536 2.676, (derjemte arbetadt

omkring 13,000
skalp., dels
måladt och lakeradt,
dels omåladt.)

Chlorkalk, skålp. — 25,924 107,397 172,453.

Guld, arbetadt, lod — 409 1,700 2,103.

Jern, smidt eller valsadt skepp. 11,023 796 4,171 Ankare 744 skepp.,
kettingar 3,546 skepp., plåtar,
förtenia, 1,589 skepp.

Jernvägsskenor, rdr — _ — 520,183.
Stål, gjut-, skålp. — 20.239 69,661 78,730.
Messing, arbetad » — 15,594 45,375 66,305.
Nålar, sy- m. fi. » — 14,926 11,979.
Salpeter, lisp. — 1,008 20,114 27,299.
Salt, kok-, tunnor 216,487 230,671 401,283 365,080.
Silfver, oarbetadt, lod — 629,440 8,972,000 3,405.008.
Sten, eldfast. r:dr — 783 973 3,648.
Stenkol, -stybb och cokes, tunnor 92,0(50 199,342 769,626 909,268.
Svafvelsyra, skålp. 142,964 44S,939 268,316 348,977.

Det är hufvudsakligen Stor-Britannien,
Nord-Amerika, Danmark och Frankrike, som
mottaga det Svenska jernet; äfven till Finnland
afsättes icke obetydligt jern. Medan
Nord-Amerika år 1834 från Sverige utförde ända
till 147,000 skepp, och derutöfver,
förminskades exporten dit under de följande åren och
nedgick 1853 till blott 69,000 skepp. (1855
till 96,356), så att jernexporten till detta land
minskats, medan den till England alltjemnt
tilltagit (1834: 86,314, — lö44: 143,807,
-1853: 311,145; — 1854: 300,937, — 1855:
260,291 skepp.) i jemförelse med exporten till
Amerika. Ar 1855 utfördes till Danmark 52,488
skepp, och till Frankrike 40,485 skepp,
stång-jern; till Finnland har exporten för det mesta
bestått af manufakturjern.

Till Svenska folkets näringsfång höra
ytterligare Jagt och Fiske, ehuru intetdera af dem
bedrifves i någon större skala. Hos våra äldsta
förfäder hörde Jagten till de mest omtyckta
sysselsättningarna och var derjemte ett af de
förnämsta näringsfången: men sedan skogarne
blifvit uthuggna i de mer odlade delarne af
landet och villbrådet nästan helt och hållet
undanträngdt ifrån dessa, är det blott i
Norrland som jagten kan betraktat såsom
näringsfång. Derjemte idkas i skärgårdarna och vid

kusterna af Bleking sträckfogeljagten som
binäring. Redan från äldsta tider hafva lagarne
sökt freda det nyttiga villbrådet under vissa
tider af året, och i den nu gällande
jagtstad-gan (af den 13 April 1848) förbjudes i
allmänhet sådant villbråds dödande, fångande
eller förföljande från den 15 Mars till den 1
Aug. Likaså har lagstiftningen sökt
åstadkomma utrotandet af rof- och skadedjur samt
till och med utsatt belöningar för sådanas
fångande. Deraf har följden blifvit, att de
sistnämnda djurens antal aftagit, ehuru det
ännu synes vara så betydligt, att, enligt
officiela uppgifter, omkring 12,000 skadedjur
nedläggas årligen, och att endast genom
rofdjurens ödeläggelser de hemtamda djuren årligen
förminskas till icke ringa antal. De rofdjur,
som talrikast förekomma, äro Räf (1839
dödades 8,466 sådana, 1854: 5,109), varg (medan
558 vargar uppgifvas vara fångade 1839,
nedgick antalet 1850 till 193 och 1854 till 118),
björn (1854 dödades 79, 1850: 131), lodjur,
mård, hiller, lekatt, samt bland foglarna örn,
hök, glada, uggla. Huru stor skada rofdjuren
åstadkomma bland de hemtamda, finner man
deraf, att ensamt i Wenersborgs och
Göteborgs Län år 1854 rofdjuren ihjälrefvo 38
hästar, 75 nötkreatur, 8 svin, 810 getter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free