- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
53

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning - Finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

53

att få upptaga ett lån till dessa behof, men
ständerna, som icke ville göra lån, af
extra-tillgängar anvisade 1,434,939 Rdr.
hufvudsakligen till militära behof. Sedermera hafva
vid riksdagarna sådana anslag,
hufvudsakligast till försvarsverket och till befordrande af
landets physiska odling, blifvit gjorda och
stundom varit ganska betydande. Vid 1840
—4 hårens riksdag uppgick t. ex.
extra-stats-regleringen till 5,253,712, vid riksdagen 1850
— 1851 till 3,927.214, vid riksdagen 1853 —
1854 till 14,242,729 rdr bko (deraf 2,823,066 till
lån). Dessa anslag utgå imellertid icke årligen, utan
i allmänhet blott på 3 år, som ofvan sades.

De förnämsta bland de ordinarie
inkomsterna äro de ordinarie runtorna (enligt
Landshöfdingarnes berätttelser 1850—1855 =
6,800,000 rdr rmt), och kronotionden, de
vigtigaste bland de extra-ordinarie åter
Sjötulls-medlen och ßränvtnsafgiften, (enligt
samma uppgifter för 1851 — 1855 = 2,700,000 rdr
rmt) hvilka sistnämnda i förhållande till
statsverkets samtliga inkomster äro de mest
betydande. Tullmedlen hafva i sednare tider ökat
sig så hastigt och betydligt, att, när de under
statsregleringsperioden

År 1812—1815 uppgingo till 1,486,000 rdr bko.

» 1824—1829 » « 1,759,000 » >»

» 1841 — 1844 » » 3,266,000 » »

» 1852 » » 5,295,090 » » stego de redan

» 1854 till 6,331,713 » » och

)> 1855 » 7,702,000 » >»*).

Bränvinsbränningen, som hittills betalat
endast vid pass 6 rst i skatt för kannan, så att
33,000 brännerier i medeltal till staten
betalade blott 500,000 rdr, belades vid
riksdagen 1853—54, som vi förut haft tillfälle näm- ;
na, med en förhöjd skatt af 16 sk. per
kanna, hvaraf följden blifvit den, att
brännerierna, ehuru förminskade till ett antal af 3,853,
likväl betalat ett skattebelopp af 3,060,000
rdr, eller 780 rdr för hvarje bränneri, i
stället att hvarje förut erlade blott 15 rdr**).

Utom ordinarie- och extrastatsregleringen
bruka äfven, såsom ofvan sades, Rikets
Ständer anvisa s. k. kreditiver, eller bestämda
summor till lyftning för oförutsedda behof.
Dessa kreditiver, vid hvilkas användande
regeringen icke är underkastad annan
inskränkning, än att hon skall använda dem till de
derför uppgifna ändamålen, äro af 3 slag, först

det s. k. Stora Kreditivet, som får lyftas
blott »vid infallande krig», — dernäst
Mindre Kreditivet, afseddt »till rikets försvar och
andra högst vigtiga ändamål», och slutligen
vissa för särskilda ändamål beviljade
kreditiver, hvilka icke, såsom de bägge föregående,
omtalas i grundlagarna. Stora Kreditivet har
varit bestämdt till 2 millioner, det mindre
har sedan 1809 vexlat mellan 1 och
million till mill., och bland de öfriga
kredi-tiverna befinnas t. ex. ett på 500,000 rdr för
kolera-kostnader, beviljadt vid riksdagen 1834

— 35, ett om 250,000 rdr för neutralitetens
upprätthållande, anvisadt vid riksdagen 1853

— 54 o. s. v.

Den af rikets ständer vid riksdagarna
upprättad® riksstaten innefattar följande
utgi/ts-titlar, med de på dem belöpande summorna
för nedanstående år:

1845-1848. 1849—.1851. 1852 -1854. 1855 - 1857.

1. Hof- och Slottsstaten 080,700 086,700 780,840 780,840.

2. Justitie-departementet 811,100 1,112,920 1.100,250 1,190,300.

3. Utrikes- dito 225,650 225,050 225,050 225,650.

4. Landtförsvars- dito 4.118,240 4,162,180 4,261,330 4.376,340.

5. Sjöförsvars-dito 1,414,400 1,429 240 1,551,950 1,590,520.

6. Civil- dito 860,740 863.330 8S8,160 994,140.

7. Finans- dito 1,704,600 1 749,950 1,756,620 1,783.780.

8. Ekklesiastik- dito 1,038,200 1,145,100 1,194.980 1,305.830.

9. Tndragningsstaten 524,460 539,840 650,260 629,400.
Bidrag för
bestridande af de på
Riksgäldskontoret anvisade
utgifterna ........................................1,481,380.

Summa 11,384,090 lT,914,910 12,470.040 14,358.300 allt bko-

Den vid 1856 -1858 årens riksdag
upp-cjorda beräkningen af Svenska rikets
ordinarie eller ständiga inkomster uppgår till

’) Efter finanskrisen sjönko imellertid
tullinkomsterna så, att när inkomsten vid
de Svenska tullplatserna under de 4
första månaderna af 1857 uppgingo till
3,005,000 rdr, de under de 4 första må-

8,190,800 rdr rmt, af de extra-ordinarie
till 18.277.900 eller tillhopa 20.474,700 rdr
rmt årligen.

naderna af 1858 utgjorde blott 1.715,000
rdr.

*") Se vidare här ofvan: Allmän Öfversigt,

pag. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free