Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholm - Borgholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1854 påbörjades i staden en
baran-byggnad, beräknad att kosta 32,433
rdr 10 sk. bko, och hvartill staden af
statsmedel erhållit bidrag till belopp
af 21,600 rdr bko.
Fattigvårdsutgifterna utgjorde 1 855 ett belopp af 566
rdr 16 sk. bko; 16 äldre personer och
17 barn åtnjöto då fattig-understöd.
Staden eger eu sparbank, som 185 5
hade 111 delegare, hvilka under året
insatt 3,084 och uttagit 1,5 0 5 rdr bko;
det i banken insatta kapitalet uppgick
till 8,159 och bankens egen fond till
420 rdr, allt bko. Vid slutet af
samma år hade staden brandförsäkrade
fastigheter till ett värde af 68,200 rdr
banko och i städernas bolag försäkrad
lösegendom för 104,200 rdr banko. I
Borgholm befinnes kurhuset för Ölands
södra distrikt. Borgholms högsta
auktoritet är en s. k. ordningsman;
stadskassans inkomster uppgingo 185 5 till
2,082 och hennes utgifter till 990 rdr
bko; hon hade detta år en skuld af
353 rdr s. m. — Stadens vackraste
byggnad är det vid hamnen belägna
kronomagasinet.
Borgholms stads 100 tomter och
7 5 tunnland jord äro taxerade till
80,130 rdr bko och erlägga i
statsbidrag 3,392 rdr s. m.
Borgholms slott, fordora ett
betydligt och starkt fäste, sedan ett ståtligt
och praktfullt kongl, slott och nu en
bland Sveriges vackraste och mest
vördnadsbjudande ruiner, är beläget i
Repp-linge socken och Slättebo härad på
vestra sidan af Öland, å sjelfva
Landborgshöjden, der denna skjuter ut i
vester med en brant klippvägg och
slu-tar i norr med en afsats. Härifrån,
150 fot Öfver hafvet, har man en
vidsträckt och härlig utsigt åt söder öfver
sundet och Kalmar med dess slott och
domkyrka, på 3 mils afstånd, samt åt
norr, på 4 mils afstånd, i rät linie,
åt den ensliga, ur hafvet i halfspherisk
form uppskjutande svartblå klippan
Jungfrun, en fasa för sjömannen.
Borgholm, eller, sora det fordom
skrefs, Borkholm, räknar sin tillkomst
från en långt aflägsen tid, och dess
öden äro så sammanväfda med Ölands,
att det under striderna om denna ö
nästan alltid varit hemsökt af
långva-riga belägringar och härjande anfall,
och de blodigaste striderna hafva
blifvit hållna omkring slottets murar. Det
äldsta namnet är troligen det rätta,
emedan, enligt sägnen, en sjökonung
eller viking, vid namn Borke, efter
Danska uttalet Borge, först här skall
haft sin borg. Redan i eu handling,
Constitutio de levandis et definiendis
Oelandorum Oneribus, af år 1 280,
utfärdad af konung Magnus Ladulås
angående uppbörden på Öland, omtalas
denna borg, som då lärer haft stark
befästning. Konung Birger hade här
år 1 307 en höfvidsman, vid namn Carl
Tyske, och slottet var då i godt stånd.
Hans bröder, hertigarne Erik och
Waldemar, hade tagit Borgholm i
besittning och erhöllo så väl slottet som ön
1 308, hvilket, sedan Birger försonat
sig med sina bröder, på mötet uti
Helsingborg i Juli månad 1310 stadfästes.
Ar 1313 hitflyttade hertig Waldemar
med sin gemål Ingeborg och blef vid
det s. k. häfdaskiftet af d. 9 Sept. 1315
ensam egare af Borgholm samt vistades
här tvänne år, tills ban, på sin broder
Birgers inbjudning, afreste härifrån till
Nyköping, der han fängslades. Efter
hans död emottog hans enkehertiginna
Öland med slottet i förläning och
vistades här till sin död omkring 1350.
Vid rikets delning 1 357 imellan
konung Magnus och hans son, kon. Erik,
erhöll den förre Öland med Borgholm;
men då Danska konungen Waldemar
år 1361 gjorde sitt ryktbara tåg till
Gotland, landsteg ban äfven på Öland
samt intog och förstörde Borgholm.
Väl kom det snart åter till Sveriges
krona; raen Magnus pantsatte hela ön
åt Hanseförbundet, hvilket säges å nyo
hafva uppbyggt slottet. Äfven
riks-drotset Bo Jonsson Grip erhöll 1371
bela ön såsom förpantning och
innehade den till sin död 1 386, då den
åter blef kronans besittning. Ar 1440
belägrade Carl Knutsson Borgholm,
hvilket konung Erik XIII anförtrott
åt sin befalluingsraan Magnus Gren.
Carl Knutsson intog slottet och fick
det år 1441 i pant af rikets råd för
20,000 mark, hvilken summa följande
året ökades till 40,000, samt behöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
