Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det till konung Christophers död 144 8,
då han sjelf blef konung. Han insatte
sin måg, Erik Gyllenstjerna, till
höfvidsman på Borgholm. Under kriget
mellan Christian I och Carl VIII
belägrades slottet år 1 450 af den förre;
Gyllenstjerna måste dagtinga, och
Borgholm kom i Danskarnes händer. Då
Carl för tredje gången blef konung år
1 467, tog lians oförsonliga fiende,
ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstjerna,
sin tillflykt till detta slott, som då
ännu var Danskt, och slutade här sitt
oroliga lif 1 468. Ivar Axelsson Tott
innehade sedan både ön och slottet,
hvarest ban 1 486 belägrades af Sten
Sture den Äldre, som också slutligen
intog detsamma. Är 1 497, då konung
Johan inkallades från Danmark, kotn
äter Borgholm i Danskt våld, men
återlemnades åt Svante Sture 15 10 genom
öfverenskommelse om fritt aftåg. Ar
15 19 landsteg åter en Dansk krigshär
och intog Borgholms slott, som sedan
först 1523 åter kotn under Sveriges
krona. Sedan i århundraden Danskar
och Svenskar kämpat om egandet af
Oland och innehaft det ömsevis, tog
detta kif ändtligen ett slut, i det
amiral Norrby Jemnade landet åt dess öde,
och konung Gustaf I:s höfding,
Arvid Westgöte, som förut intagit
Kalmar, infann sig på Öland och emottog
dess invånares trohetsed för sin konung.
Imellertid hade Borgholm under dessa
beständiga strider småningom förfallit,
så att konung Gustaf, som ofta besökte
Oland, aldrig bodde på slottet, utan i
det närbelägna kungsladugårdshuset.
Konung Erik XIV, till hvars
her-tigdöme Öland hörde, vistades här
tidtals både som hertig och konung.
Sedan hans broder Johan uppstigit på
thronen, och Öland med Borgholms slott
blifvit anslaget till lifgeding åt hans
drottning Catharina Jagellonica, beslöt
han upphjelpa det förfallna slottet och
gaf 1 572 fullmagt åt Italienaren
Johannes Baptista att vara
slottsbyggmii-stare. Är 1 586 afgick befallning till
en annan byggmästare, Dominicus Paar,
att slottskyrkan skulle göras färdig.
Johan vistades ofta på Öland och
emottog på Borgholm år 1587
underrättelsen, att Sigismund, som dit åtföljt sin
fader, blifvit väld till konung i Polen.
Under kon. Carl IX:s krig med
Danmark, då man hade att befara en
fiendtlig landstigning på Öland, sattes
slottet år 16 10 i godt försvarstillstånd
och anförtroddes åt Johan Ulfsparre,
hvilken dock följande året måste
öfverlemna det åt Danskarne. Kronprinsen
Gustaf Adolf belägrade det likväl
samma år och återvann det genom
dasrtingan samt gjorde den tappre Peder
Michelsson Hammarsköld till
befälhafvare öfver den Svenska besättning, som
då inlades i slottet. År 1612 i Maj
återkommo dock samma fiender, och
sedan Borgholm i 14 dagar blifvit
be-lägradt och beskjutet, hvarigenom
murar och vallar blefvo så skadade, att
besättningen började misströsta om
möjligheten att längre hålla sig inom dem,
måste Hammarsköld, dock på
fördelaktiga vilkor, uppgifva slottet.
Krigshändelserna under denna
belägring äro i korthet, enligt Tunelds
Geographi, följande:
Ar 1612 hade Danska fältherren
Banzow och amiralen Godske Lindenou
landstigit på Öland vid Mörbylånga
kyrka bittida om Pingstdagsmorgonen
den 31 Maj, under det särskilda
Danska partier anföllo ön på fem andra
ställen. Peder Hammarsköld mötte då
Banzow vid en udde, Edholmen
kallad, med ryttare, soldater och bönder;
man slogs till mot middagen.
Danskarne måste några gånger vika; men
deras kanoner nödgade slutligen
Hammarsköld att i god ordning draga sig
tillbaka. Förföljd 2 mil af Danska
rytteriet, kom han likväl till Borgholms
slott. Dagen derpå uppställde sig, 1V2
mil från fästningen, Svenska krigsfolket,
med bönderna på flyglarna; de hade
framgång i början, men blefvo bragta
i oordning af den öfverlägsna styrkan.
Danskarne trängde sig imellan
Svenskarne och fästningen; men
Hammarsköld slog sig med förlust igenom,
sedan fienden uppbränt Borgholms by
och förgäfves uppfordrat fästningen,
hvars besättning bestod af 3
kompanier Öläuduingar, 1 Småläudningar och
1 ryttare-kompani, under befäl af
ryttmästaren Knut Drake. Nu bcgvntes
belägringen den 1 Juni, och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
