Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
72
Jnraksiias
Jiiiler.
1755, då sockenprest antogs. En s. k.
surbrunn i Krångedalen har någon tid med
fördel blifvit begagnad.
Forntidsminnen finnas icke. Barnundervisningen
bestrides i både fast och ambulatorisk skola
af en examinerad lärare; under året
1859 undervisades i skolorna 72 gossar
och 65 flickor, medan 65 gossar och
74 flickor erhöllo undervisning i hemmet.
Af byar och gårdar märkas: Kränga på 7
n:r, 06 seland skatte (24 = 1 mant.), skiftad i
20 delar, Edén på 5 n-.r, 10seland i 9 del.
med 74 inv., Skoo på 4 mr, 347/i2 seland i
10 delar med 65 inv., Raske 1 n:r, 7 seland, 1
del med 45 inv., Tara 2 n:r, 2\ seland, 6 del.
med 58 inv.; här en enbladig såg, tax. till 9000
rdr., Wallén 4 mr, 28 seland i 16 delar med 118
inv., allt skattehemman. Löfsjö I n:r, 6V2 seland
i i delar ined 40 inv.; Akerbränna 1 mr, 10
seland i 6 del. med 37 inv.. Kyrkoherdebostället
9 seland = 3/8 mant., tax. till 2,100 rdr. —
Hemmanen äro skiftade i 116 brukningsdelar.
Adress: Sollefteå.
Juraksnäs. Gränskilnad mellan
Sverige och Danmark, utstakad vid det
namnkunniga mötet på Danaholmen
(efter Bexell); se Danaholm.
Jusberg. By uti Heda socken,
Lysings härad och Linköpings län, består
af: lVo mant. skatte, skiftadt i 7 delar
mellan allmoge, taxeringsvärdet var 1859
6,300 rdr rmt., — af 1 mant. krono,
indraget miltiæboställe, tax. till 5,690 rdr
rmt; detta sednare har åker till 36 tunnl.
12 kpl., äng till 15 tunnl. 22 kpl. och
betesmark till 21 tunnl. 22 kpi.
Juteberget, i Jösse härad i
Wermland, så kalladt efter Jutarne eller
Danskarne, hvilka här, under ströfverier
i sällskap med Norrmännen, flera
gånger blifvit emottagna med nedkastade
stakar och stenar från berget, mellan
hvilket och sjön Flagan ett ganska trångt
pass leder.
Jutabråten, i Skatelöf socken af
Kronobergs län, ett svart bälte på en
taglemyr i nämda socken, förvarar,
enligt sägen bland folket, minnet af
Danskarnes nederlag derstädes år 1611.
Enligt Palmsköld skola de fallnes kroppar
blifvit inkastade Jutehallar, en
bergs-skrefva. Jutängen vid Rotebro anses
äfven bära minne från striden med
Danskarne under Sten Sture den Yngres tid.
Äfvenså de på flera ställen i landet
förekommande Jutebackarne, såsom i
E-ieby socken af Östergötland, i Högsby
och Madersjö socknar af Kalmar län
samt Svennevads socken i Nerike.
Jutebacken icke långt från SibberÖn i
Wermland skall likaledes blifvit uppkalladt af
ett slag med de s. k. Jutarne.
Jäder Patronelt pastorataf l-.sta
klassen, hörande till Öster-Rekarne kontrakt
af Strengnäs stift, består af 2 socknar:
Jäder, modersocken, och Barfva, annex,
samt innefattar 847/r2 mt.; befolkningen
utgjorde 1859: 1,636 personer. Jus
pa-stonatus utöfvar egaren till Fiholm från
1630-talet; denna rättighet har dock
varit omtvistad, men stadfästes sednast
1837. Folkmängden har på 50 år ökats
med 334 personer. — Jäder,
modersocken uti Östra Rekarne härad och
Nv-köpings län, l1/* mil nordvest från
Eskilstuna vid Mälaren och 50 fots höjd
öfver hafvet, mellan Söderfjärden och
Björnsundet i nordost, Blacken i norr,
Sundby och Kjula socknar i vester och
sydvest, Barfva i söder; omfattar, med
ungefär 1 mils längd från nordvest
till sydost och högst en half mils bredd,
en areal af 10,160 tunnl., af hvilka 150
äro sjöar och kärr. Norra
Mälarstranden är, som vanligt, ej utan bergkullar;
i nordvest kommer en gren af Sundby
sandås in; längst i vester och sydvest
samt söder finnas sidlända trakter, spår
efter numera nästan utsinade vattendrag,
nämligen Kaffjärdens med dess utlopp i
norr och Lappens, som går till
Söderfjärden. Midten af landet och
sluttningen mot sistnämnda fjärd utgöras af
slätter, endast afbrutna af föga betydliga
sand- eller bergkullar. Rådande
jordmånen är lera, här och der sandblandad;
på skog är brist. Hufvudnäring är
åkerbruk; ängsbruk och fiske äro
binäringar. Socknen, som år 1805 beboddes af
1,480 och 1859 af 1,636 personer,
består af 285/i6 mant. skatte, 2V2 mant.
krono, 33V<> mant. frälse och
uppskattades 1859 "till 383,848 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds Sistn. år af en
examinerad lärare jemte klockaren uti
fast skola för 54 gossar och 25 flickor,
under det att 40 gossar och 47 flickor,
undervisades hemma. Jæder cum annexa
in prepositura Strengnensi förekommer
omkring 1314, Jædher särskildt 1331
och oftare; en och annan kyrkoherde
nämnes ock från 1300-talet; dock synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
