Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagmansö.
i Lcrbo, och andra derstädes underl.,
pä arrende upplåtna 97/8 mant. samt
qvarn och såg, 3 mant. frälse med qvarn
och såg i Bettna, 3% i Björkvik, %
i Stora Malm, ett fideikommiss, som
innehafves af friherrliga familjen
Falkeu-berg. — Lagmansö är ett gammalt
herresäte, och synes ha tillhört riksrådet Sigge
Magnusson 1336—53, hans enka
llam-borg Carlsdotter 1360—63, riksrådet
riddaren Ulf Bengtsson (Sparre) till Eugsö
1396—1406, hans dotter Märtha (död
1440), gift med riksrådet Gustaf
Algotsson (Sture, död 1447), och deras
dotter Brita, först gift med riksrådet
David Bengtson Oxenstjerna, död 1447,
och derpå med r. r. Knut Posse till Borrud,
som 14(itf bidrotr uii slaget vid Gröueborg till
riksföreståndaren Erik Axelson lotts seger öfver
Danska partiet under Erik Carlsson Wase,
hvarigenom konung Cail Knitisson (Bonde) åter kom
på thronen; var år 1471, i slaget på
Brunkeberg, Sten Stures banérniiistare, och hade
mycken del i Danskarnas nederlag der, men blef af
kung Christians egen hand illa huggen; into.s:
1487, under inbördeskriget emot Ivar Axelsson
och på Sten Stures vägnar, Raseborg i
Tavastland, och gjorde sedan kraftigt bistånd på Oland;
hämmade 1488 Ryssarnes infall i Carelen, och
tvang, snsom ståthållare på Wiborg, genom sina
kloka och tappra anstalter samma fiender, att
upphäfva belägringen af nämnda slott; men att
det skett medelst den »förfärliga smällen»
omtala icke samtida häfdatecknare. Huru han för
dessa sina tjenster belönades, ses under
artikeln Ahse härad.
Egendomen ärfdes af dottern i
första giftet, Kerstin Davidsdotter, gift med
riksrådet Bengt Arendtsson (Ulf), som
lefde ännu 1524, och derpå af deras
dotter Märtha (död 1527), gift först
med Trötte Månsson af Eka, sedan med
riksrådet Ake Göransson (Tott) till Tidö
(död 1520); med dennes sons enka,
Christina Larsdotter (Sparre) kom
egendomen år 1560 genom gifte till Måns
Pedersson Lilljehöök af Fårdalagrenen,
och med dennes dotter Anna till
ståthållaren öfver Westmanland och
Dalarne, Erik Ryning, död 1613, ärfdes
af sonen, amiralen och friherre Erik
Ryning, död 1654, slutande på
svärdssidan såväl sin egen friherrliga ätt som
den gamla ridderliga ätten Kyning. Han
utmärkte sig alltid, särdeles då han,
efter att den 12 Aug. 1644 fått
befall-ning att taga kommando öfver flottan i
den skjutne Claës Fleramings ställe, lade
sig med flottan utanför Köpenhamn och
IV.
Lagnö. 345
inneslöt hela Danska sjömakten,
hvarigenom han mäikeligen befordrade den
derpå följande fördelaktiga
Brömsebro-freden. — Till år 1678 innehades
godset af förutnämde Kynings enka M. E.
Kurtzel, jemte svägerskans, Ingeborg
Kyning, bain med öfverste Siwert Kruse,
samt tillföll i följd af testamente friherre
Erik Kruses dotter Christina, gift med
landshöfdingen i Elfsborgs län Henrik
Falkenberg (död 1691), hvilken löste
godset ifrån kronans anspråk, grundade
på fordran hos Kyningska huset; godset
ärfdes af sonen, landshöfdingen i
Ska-borgs län, Gabriel F., stam fader för
Lagmansö ättegren; dennes sor., fadrens
efterträdare i landshöfdingeembetet, friherre
Gabriel, den förste kommendören af
Wasaorden, utbytte år 1774
Odenswi-holins fideikommiss emot Lagmansö. Ilan
uppförde liär flera och stora byggnader,
samt dog 1782; äfven sonen, friherre
Gabriel, som dog 1820, förskönade
egendomen. Dennes son, majoren och
riddaren af Svärdsorden Conrad Gabriel,
äfven egare af egendomen till sin död
1858, bivistade fälttåget på Åland och
affärerna vid Säfvar och Katan.
Närvarande fideikoinmissarie är
kabinettskammarherren Henrik Gabriel David F., född
härstädes 1818 och gift med
friherrinnan Aurora Lovisa U. Sprengtporten.
— Godset har nödtorftigt liöbol och
ringa skog. Till gården, som har
prydliga och ansenliga byggnader af sten,
hörer en stor och vacker trädgård.
Lagllö. Från 4 till 2 mantal förrn,
säteri uti Aspö socken, Selebo härad och
Nyköpings län, beläget l3/4 mil från
Strengnäs vid Mälaren, är urgammalt
herregods, tillhörigt slägten Ulf tills
bör-I jan af 1400-talet. — Den siste af denna
ätt, som egde Lagnö, var Svea llikes
Råd, riddaren Staffan Ulfsson den äldre
till Lagnö och Stenstad, gift med Iliana
Svarte, Ake Jenisons Skåning den äldres
dotter. — Genom Staffan Ulfsons
dotter llamborg, gift med Odgisel Sonesson
Lillje kom egendomen i denna slägt och
ärfdes af sonen Mattias Ödgiselsson
Lillje à vapn. Han var S. K. K. 1434,
då han underskref brefvet till Norska
rådet och Tyska ständerna om konuug
Eriks af Pommern afsättning; dog 1440
såsom ståthållare på Abo slott. — Der-
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
