Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426
liillgoiik.
Lillherrdal.
allts. tax. till 41,625 rdr rmt, egdes af
G. Nilsson.
Liilgovik. Hamn i Nordmalings
socken i norra Ångermanland.
Lillherrdal, egentligen Lill-HerjedaL
Annex-socken till Svegs pastorat af
Jämtlands södra prosteri samt Herjedalens
fögderi af Jämtlands län. Socknen är
belägen i södra hörnet af Herjedalen
och begränsas i norr af Linsells och
Svegs socknar, i söder af Särna,
Elfdalens, Mora och Wåmhus
skogstrakter. Gränsen i söder utgöres af det s. k
Dalfjället, som egentligen blott är en
högplateau, delvis beväxt med skog
samt uppfylld af stora träsk och
myrar. Socknen har en areal af ej mindre
än 487,646 tunnland, fördelade på 197/g ;
mantal, eller 729 trög, hvaraf 4V2 trög j
prestboställe äro tax. till 350 rdr,
det öfriga taxerades 1861 till 67,850
rdr; hvarförutom finnas 28 lägenheter,
tax. till 3,650 rdr. Folkmängden, som ’
år 1810 blott utgjorde 741 personer,
1830: 919, 1850:" 1,053, 1855: 1,177,
uppgick den 1 Juli 1862 till 1,194. ,
Folkundervisningen bestreds s. år i en
fast folkskola och en flyttande
småbarnsskola af en examinerad lärare för ,
118 barn, hvaraf dock 66 undervisades
i hemmen. — Namnet Herjedal, som
denna trakt af sin förnämsta, mest
bebodda del, en dalsänkning omkring
Herje-ån, erhållit, utsträcktes sedan, ifrån att ;
blott omfatta denna den först bebyggda
delen, till hela landskapet och
förbyttes sedermera, för att skilja detsamma
från landskapet, till Lill-Herjedal, eller
som det i dagligt tal benämnes
Lillherrdal (med tonvigt på andra stafvelsen).
Landets förste bebyggare, vikingen
Herj-ulf, bosatte sig enligt sägnen här vid
stranden af Herjeån, der nu gården
Snösvallen ligger, 4 mil vester ut ifrån
kyrkan. Berättelsen derom är följande:
Under det kon. Erik Emundsson regerade i
Sverige och Halfdan Svarte i Norge,
rymde Herjulf, konung Halfdans
»mer-kisman» eller banérförare, sedan han
råkat i onåd hos konungen, öfver till
Sverige, upptogs i konung Eriks tjenst,
men lockade efter någon tid en förnäm
mans dotter eller, som historien
förmäler, konungens syster, att fly med sig
och begifva sig hit till ödemarken mel-
lan Sverige och Norge, der han
hoppades finna en tillflyktsort undan begge
konungarnes hämnd. Här, vid Herjeån,
lät han, säger Peder Clausen i Norges
beskrifvelse, upphugga skog, bygga hus
och uppröja äng samt sände sina
tjenare till Trondhjem, att köpa hvad de
behöfde. Vid Snösvallen utvisas en med
träd beväxt hög såsom det ställe, der
Herjulf skall hafva blifvit begrafven,
och deri hans skatter förmenas vara
förvarade, hvilka dock flera förgäfves lära
hafva försökt att upptaga, emedan de
alltid blifvit bortskrämda derifrån.
Pilgrimsresor lära fordom blifvit anställda
dit. En så kallad kungshög derstädes
anses hafva varit en konungs grafkulle.
Herjulf skall hafva haft fyra söner och
en dotter. Af den ene, Ulf, skall
Ulfsjön vid Elfdalens gräns hafva fått sitt
namn. En annan, Björn, säges hafva
bosatt sig vid elfven Blådjan; de andra
lära bott vid Snösvallen och i
Mulings-dalen, der nu äro fäbodvallar, eller, som
de här kallas, »fäboland.» En och
annan äldre forskare har framkastat den
löjliga gissningen, att de under
folkvandringarne ryktbara Herulerna utgått från
Herjedalen, hvilken de derföre velat kalla
Herudalen. Sägner om jättar, som bott
vid Ormsjön, omtalas. — Den första
christna kyrkan i landskapet byggdes här.
Tiden derför är okänd, men den
uppgifves hafva blifvit bygd, då
församlingen ännu blott bestod af 12 grannar,
och var länge blott kapell till Elverums
gäll i Norge, hvarifrån prest och
klockare vissa gånger om året ankommo hit.
Den nuvarande kyrkan, dubbelt större
v ’
än den äldre, byggdes 1771 och är af
sten, 45 alnar lång och 24 alnar bred
med 11 fönster och har några
ålderdoms-lemningar. Den har förr utan tvifvel
varit den vackraste kyrkan i provinsen,
är nu mycket förfallen, och fråga är
längesedan väckt om dess ombyggnad,
likasom om att sockuen skulle skiljas
ifrån Sveg och bilda eget pastorat. Den
har också näst moderförsamlingen den
största folkmängden i provinsen.
Förslaget härtill liar dock uppskjutits, tills
den till tjenstgöring alldeles oduglige,
gamle, försupne komministern afgår.
Kyrkan ligger 3 mil i sydvest från Sveg
och 15l/2 från Östersund. När-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
