- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
208

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Norafors.

Norberg.

1 17/24 Kallsta, Lide, 37/48 Nyland, 1 11/24
Ry, l 41/96 Ramsta, 3 5/96 Norr och Sör Salteå,
1 1/48 Svartnora, 1 17/48 Skullersta, 1 5/48 Skallsta,
3/4 Skjärsätter,11/32 Tjerned, 1 7/24 Torrom,
1 Utvik, 1 1/8 Ärsta, 11/48 Öfvergård, 1 103/144
Östanö, Starön. — Nylands laxstakegård, tax.
till 5,000 rdr. — Adress: Hernösand.

Norafors. Jernbruk i Sättra socken
af Medelpad och Wester-Norrlands län,
2 1/4 mil från Sundsvall, uppgifves år
1848 haft tre härdar och 2 hamrar samt
vara privilegieradt till 1,395 sktt
stång-jern samt 200 sktt manufaktur; men
från och med 1858 har en härd med
dertill hörande stångjernsmide för
alltid blifvit nedlagd. (Efter uppgift i
Konv.lexikon skulle bruket haft 1848
7 härdar med 3,795 sktt smide.) I
1861 års tax.längder uppgafs
tillverkningen till 1,170 sktt 2 Itt 5 tt
stång-och ämnesjern, hvaraf c:a 433 sktt
blifvit manufakturerade. Tillhörande
landtegendom var år 1848: 62 1/4 mål
med c:a 9,505 tunnl. egna skogar; till
bruket var dessutom anslaget kolfångst
från 37,000 tunnl. Vanligen hafva
begagnats tackjernshyttor från Norrberket
tillika med tackjern från Göljens
masugn vid Gellivara. Vid bruket finnes
1 såg med 2 ramar, samt vid Näsvattnet
1 såg med 1 ram, dessutom har det
andelar i 2:ne sågar vid Bryggtjern och
Gårdtjern. Bruket har på l840-talet blifvit
nära nog helt och hållet nybygdt.
Manbyggnaden, af trä, innehåller 8 rum.
Bruket egdes på 1840-talet af friherre
C. E. Wrede. 1861 års eg.rätts-afgift
var 64 rdr 13 öre.

Noraå. Jernbruk i Stora Tuna
socken af Falu län, 4 mil ifrån Falun,
14 mil ifrån Westerås och Gefle, 2 l/4
mil ifrån St. Tuna kyrka på gränsen
till Gagnefs socken vid sjön Norans
utlopp.

Landshöfdingen baron af Nordin
uppgjorde redan år 1803 med diverse
jordegare om begagnande af skog och
vattenfall till bruksanläggning vid sjön
Norans utlopp samt för
masugnsanläggningar vid Tunsån i Mockfjerds kapell;
men saken afstadnade till följd af Falu
bergslags protest, tilldess bergslaget d.
25 Nov. 1818 af baron af Nordin
inköpte dess rättigheter såväl vid Noraån
som Tunsån, jemte grufvor och
inventarier för tillsammans 32,000 rdr bco.

Bergslaget erhöll 1819 privilegier för
4 härdar och 2 hamrar samt 1823
privilegier för 2:ne manufactur-stockar.
Bruket anlades 1821 och befinnes ännu i
Falu bergslags possession. Består för
närvarande af 2:ne stångjernssmedjor
med 4 tyskhärdar och 2 hamrar, 1
manu-I factursmedja för 2:ne stockar, hvarest
spiksmide idkas, såg och qvarn.
Fastighetsvärdet år 1862 var 155,573 rdr rmt.
Sedan 1852 har bruket oinskränkt
smidesrätt. Tillverkningen har varit:

1854 — 2,069 sktt Stångjern

1855 — 3,363 d:o d:o

1856 — 3,273 d:o d:o
1860 — 3,005 d;o d:o.

Tackjernet hemtas dels ifrån den 1 1/2
mil aflägsna Tanså Masugn samt dels,
i sedan bergslaget blifvit delegare i Laxsjö
masugn, från sistnämnda ställe. Brukets
effekter hafva hittills hufvudsakligen
blifvit afsända landvägen till Westerås samt
en mindre del deraf landvägen till
Smedjebacken, 5 3/4 mil, och derifrån
Strömsholms kanal utföre, men lära sedan
Gefle-Dala-jernvägen nu blifvit öppnad
till sjön Runn, köras endast 2 mil till
Stora Tuna, och derifrån sjöledes afgå
till Korsnäs station å nämnda jernväg
och så vidare. — Bruket har endast c:a
1,300 tunnl. egen skog, hvarföre
kolbehofvet måste fyllas genom köp. Från
bruket löper en väg 2 mil till Tuna
kyrka samt en annan 1 1/2 mil till Tanså
masugn.

Norberg, äfven Gamla Norberg, en
J bergslag inom Westerås län, utgörande
i länets nordvestra hörn emot Stora
Kopparbergs län eller Dalarne och betydligt
inskjutande deri samt således omgifven
deraf i vester, norr och en del af öster,
gränsar i öfrigt i öster till Vagnsbro
härad och i söder till Snäfringe härad
och Skinnskattebergs bergslag.
Bergslagen, som är vidsträckt och omsluter
sjön Åmänningen med dess tillflöden
samt Svartåns öfversta lopp, består af
Norbergs socken, deraf dock en liteu del
skall ligga inom Westerbergslagen af
Stora Kopparbergs län, Westanfors och
Wester-Wåla hela socknar samt 18 5/8
mantal af Karbennings och 3 mantal af
Wester-Fernebo socknar och tillhör
Bergs-lags fögderi samt lyder numera, enligt
Kongl. Brefvet af d. 7 Dec. 1858, jemte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free