Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
(utom Norrbottens) beräknas till 52
millioner rdr.
På statens banor transporterades år
1866: 1,276,495 passagerare (år 1861
667,192) och 7,826,906 centner gods;
på Gefle—Dala-banan transporterades s.
år 89,267 passagerare, men icke mindre
än 5,449,993 ctr gods; denna sednare
bana har ock gjort största nyttan;
inkomst pr banmil och dag i Maj månad
1868 var 572 rdr, medan den på
statens bana var endast 161 rdr. Bland
de öfriga enskilda banorna företer
Landskrona—Helsingborg-banan lifligaste
persontrafiken med 219,880 passagerare.
Hela anläggningskostnaden för de vid
1866 års slut trafikerade stambanorna
var 77,726,000 rdr, gör i medeltal pr
banmil 802,125 rdr 90 öre, ifrån att
tillförene hafva utgjort endast 772,332
rdr 51 öre, och sålunda utvisande, att
de sednast öppnade stambansdelarne äro
till anläggningen dyrare än de äldre,
men likväl står skilnaden mellan
inkomster och utgifter i ett fördelaktigare
förhållande till anläggningskapitalet än
under något föregående år, nemligen så,
att denna skilnad utgjort mer än 3 %
af samma kapital. Inkomsterna, som år
1858 öfverstego utgifterna med 713 rdr
32 öre pr banmil, ha alltjemt varit i
stigande, och uppgick deras öfverskott
pr banmil år 1866 till 24,144 rdr 68
öre; de hafva höjt sig med 64,74 proc.,
under det att utgifterna för år 1866
varit t. o. m. mindre än under år 1858.
Man har beräknadt, att, om räntan å
anläggningkapitalet skall kunna
godtgöras af inkomsternas öfverskott öfver
utgifterna, bör årliga bruttoinkomsten uppgå
till omkring 80,000 rdr pr banmil, utan
att utgifterna höjt sig till mer än
omkring hälften af denna summa (de hafva
i medeltal på 9 år uppgått till c:a 32,000
rdr). Bruttoinkomsten år 1866 af nära
60,000 rdr pr banmil, jemnförd med
1858 års af omkring 36,000 rdr, visar
väl att den betydligt närmat sig
summan, som erfordras till räntans betäckande;
men då de intägter som statsbanorna
haft år 1866 stego till 5,064,370 rdr, och
administrationskostnaderna till 3,009,658
rdr, så återstår allenast en
nettobehållning af 2,054,712 rdr, hvilket icke
utgör halfva räntan på det hittills utgifna,
ännu mindre blir der en tillgång till
ombyggnader, som blifva nödvändiga efter
högst 12 år härefter, då de engelska
railes äro förslitna och sedermera, såsom
varande gjorda af dåligt jern, icke i Sverige
kunna till någonting begagnas. *)
Postanstalter. Häraf funnos i hela
riket vid 1865 års utgång 379 st., år
1867 den 7 Juni uppgick deras antal
till 432, deraf 121 postkontor, 84
expeditioner och 227 stationer; största
antalen postanstalter förekomma inom
Malmöhus län 32, Skaraborgs 30, Stockholms
29, Nerike 24, Gefleborgs 21, minsta
antalet inom Uppsala län, med 6.
Antalet af de med posterna befordrade brefven
hade 1861 höjt sig till 7,017,586 st.;
postverkets bruttoinkomgter uppgingo s.
år till 1,671,700 rdr. År 1865 utgjorde
det befordrade brefantalet 10,920,600;
inkomsterna stego till 2,309,943 rdr;
samma år befordrades 5,441,000
nummer af inländska tidningar och 187,200
utländska; under öppen rekommendation
befordrades 295,000,000 rdr.
Antalet af rikets telegrafstationer, år
1862: 70, hade 1866 uppgått till 93,
liniernas längd, förstn. år 720, utgjorde
det sednare året 782,2 geografiska mil, och
trådledningarnes, år 1862: 1,034, voro år
1865: 1,299 geogr. mil; under sednare året
hade 336,671 telegrammer blifvit
afsända; portoinkomsten uppgick år 1866 till
971,573,9 rdr. Optiska
telegraf-stationernas antal vid 1865 års slut var 24.
Fyrar, Sjömärken och Lotsar. Häraf
funnos år 1865: 57 fasta fyrar, 4
fyrskepp, 19 känningsbåkar, 129
stångmärken, 5 fiskarekapell, 15 andra sjömärken.
Lots- och Fyr-personalen utgjorde 1868
1,064, deraf 52 fyrmästare, 64 fyrvaktare,
65 fyrbiträden, 60 lotsåldermän, 624
kronolotsar, 29 extra lotsar, 170 lotslärlingar.
Statsförfattning och
Statsförvaltning.
Innan den nya Riksdagsordningen
afhandlas vilja vi meddela en kort historik
öfver representationsreformen allt sedan
1809, då nya regeringsformen antogs efter
samma representationsgrunder, som förut
egt rum. Ehuru äfven
Riksdagsordnin
*) Den bana, som vid zinkverket i Nerike är
byggd af jern ifrån Motala har visat sig
varaktig, och railerna äro icke dyrare än de
engelska, emedan de, med mindre massa och
vigt, svara i styrka mot dessa, ja t. o. m.
bevisat sig vara vida mer varaktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
